2001-01-06
Hej Fader Daniel
Jag heter Andreas och håller på med ett arbete om katolska kyrkan. Jag undrar därför om du har lust att svara på frågorna nedan.
1. Kort historik; när, var och varför den katolska kyrkan bildades?
2a. Vad vill ni inom den katolska kyrkan att människan ska uppnå(målet)?
Finns det olika uppfattningar?
2b. Vad ska man göra/inte göra för att uppnå målet(vägen)?
2c. Hur beskrivs människan, hur och vad är människan enligt ert synsätt?
2d. Vad säger ni inom katolska kyrkan om god/ond makt?
3. Var får ni era idéer ifrån och vad läger ni störst tyngd/betydelse på inom den katolska kyrkan?
4. Hur lever ni inom katolska kyrkan; i vardagslivet och i familjen? Vilka samband kan man se mellan tro och handling/leverne?
5. Hur och varför firar ni gudstjänster och olika högtider?
Ge några exempel! Jag hoppas jag inte ställer till för mycket besvär för dig. Tacksam för svar inom de närmaste dagarna, helst redan denna vecka. Tack på förhand Mikael S. Sågbäcksgymnasiet
Hej
Här är några svar:
1. Kort historik; när, var och varför den katolska kyrkan bildades?
2b. Vad ska man göra/inte göra för att uppnå målet(vägen)?
Se: Om frälsningen
2c. Hur beskrivs människan, hur och vad är människan enligt ert synsätt?
Här är en text från Katolska kyrkans katekes som förklarar det:
1. Längtan efter Gud
27 Längtan efter Gud finns nedlagd i människans hjärta, ty hon är skapad av Gud och för Gud. Gud upphör aldrig att utöva dragningskraft på människan, och det är bara i Gud som människan finner sanningen och den lycka hon oupphörligen söker.
Det främsta skälet till människans värdighet står att finna i hennes kallelse till gemenskap med Gud. Gud uppmanar människan att samtala med honom; och detta samtal tar sin början i och med att människan blir till. Men hon skulle inte finnas till, om inte Gud hade skapat henne av kärlek och av kärlek uppehöll henne. Ej heller skulle hon helt och fullt leva efter sanningen, om hon inte fritt lärde känna denna kärlek och överlämnade sig åt Gud. (Vat. 11, Pastoralkonst. Gaudium et spes, n. 19.)
28 Människorna har på många sätt försökt uttrycka sitt sökande efter Gud genom sina trosföreställningar och sin religiösa praxis (bön, offer, kult, meditation etc.). Trots de oklarheter som vidlåder denna religiösa praxis är uttrycksformerna för dem så allomfattande att man kan kalla människan för en religiös varelse.
Av en enda människa har Gud skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de skall bo. Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom - han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till (Apg 17:26-28).
29 Men denna "inre och levande förbindelse med Gud` kan glömmas bort, ringaktas och rent av uttryckligen avvisas av människan. En sådan inställning kan ha ett mycket olikartat ursprung:' uppror mot allt ont i världen, religiös okunnighet eller likgiltighet, världens och rikedomens frestelser, de troendes dåliga exempel, mot religionen fientliga tankeströmningar - och slutligen den syndiga människans böjelse att av rädsla dölja sig för Gud och fly undan hans kallelse.
Om människan kan avvisa eller glömma Gud, så upphör ändå n inte Gud att kalla varje människa att söka honom för att hon skall leva och finna lyckan. Men detta sökande kräver av människan att hon tar hela sitt förnuft i anspråk, att hon rätt använder sin vilja. Det kräver ett "rätt hjärta" - och vittnesbördet från andra som söker Gud.
Du är stor, Herre, och värdig allt lov: stor är din makt, och din vishet har ingen gräns. Och människan, en liten del av din skapelse, vill lovsjunga dig -just den människa, som klädd i sin dödlighet, i sig bär vittnesbördet om sin synd och vittnesbördet om att du står de högmodiga emot. Men ändå vill människan, en liten del av din skapelse, prisa dig. Du själv uppmuntrar detta, därför att du har skapat oss till dig, och vårt hjärta är oroligt, till dess att det finner vila i dig. (Augustinus, Confessiones, 1, 1, 1:PL 32, 659-661.)
Vad säger ni inom katolska kyrkan om god/ond makt?
Se: Ondskan
3. Var får ni era idéer ifrån och vad läger ni störst tyngd/betydelse på inom den katolska kyrkan?
Se:
En kortfattad katolsk katekes
Mikro Katekes
Det mest typiska för katoliken
Vad gäller katolikernas sätt att leva i övrigt i familj och samhälle så är tron avgörande. Tron på att Gud har skapat människan till sin avbild och till att leva i gemenskap med honom i evighet gör att varje människa har ett okränkbart värde och en värdighet som grundar sig i Guds eget absoluta och eviga väsen.
Se om tron:
Gud
Frågor om katolska kyrkan
Frälsning, döden, livet efter detta
Skapelsen, människan, livets mening
Det betyder i sin tur att relationen till andra människor för en katolik måste styras av vissa etiska kriterier som respekterar denna värdighet. Dessa kriterier är t.ex.:
- varje oskyldig människas rätt till liv,
- varje människas rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet, utbildning, arbete, sjukvård
- varje människas rätt till mat för dagen
- respekten för den andres kropp,
- sexualiteten som ett uttryck för människans medverkan i Guds skaparverk,
- familjen som samhällets mest grundläggande byggsten.
se etik:
Allmän moralteologi
Fritiden
En katolik försöker alltså i sitt vardagsliv leva enligt de normer som den katolska tron ger. Det är den tron han / hon bekänner i gudstjänstlivet.
5.Hur och varför firar ni gudstjänster och olika högtider? Ge några exempel!
Gudstjänstlivet med sakramenten i centrum har format katolikernas liv sedan 2000 år.
Se om sakramenten:
Sakramenten
Bikten
Man har sedan apostlarnas tid mötts på söndagarna för att fira mässan och lyssna på prästernas undervisning om Jesu lära. De första kristna som var mycket förföljda under romarriket hämtade kraft från firandet av sakramenten i den kristna gemenskapen för att hålla ut i prövningen. Efter denna tid av de första förföljelserna började man fira mässan på martyrernas gravar t.ex. i katakomberna eftersom man trodde på att man hade gemenskap med de avlidna under mässan. Mässan är för katolikerna gemenskapen med Gud och med dem som lever i honom här på jorden och i himlen
se gudstjänst:
Gudtjänstens olika moment
Högtider
Så småningom började man fira mässan i åminnelse av andra kristna som levt ett heroiskt och exemplariskt kristet liv - helgonen. Deras reliker placerades då under eller i kyrkornas altaren pga. det tidiga bruket med mässfirande på martyrernas gravar. Man vallfärdade sedan till dessa kyrkor eftersom helgonens förböner gav hjälp, nåd och ibland helande från sjukdomar. Under medeltiden gjorde de flesta katoliker sådana pilgrimsfärden någon gång under sitt liv. Helgonens liv spelade också, och spelar fortfarande, en roll i samhället genom att varje stad har sitt skyddshelgon. På helgonets minnesdag ordnas stora fester.
Se helgon:
Helgonen
Helgonens roll
Sankt Nikolaus
Se även
Bönen
Böner
Vem ber vi till
Fester karakteriserar för övrigt också katolikernas livssätt. Före den långa förberedelsen innan den viktigaste katolska högtiden, Påsken, tar man farväl av köttet; "carne vale" alltså karneval. Karnevalsfirandet kan vara ungefär en vecka och tar slut natten före askonsdagen då man slutar äta kött genom att fastetiden börjar. Katolikerna faster också på fredagarna under året i åminnelse av Jesu lidande och död. Det är då tradition att äta fisk. Hur man gör fredagens bot varierar från land till land och från person till person
se fasta:
Fastan
Mat-traditionerna
Fest och högtid är mycket viktigt att förbereda sig för andligen och kroppsligen. Förberedelsen är en reningstid och festen uttrycker glädjen över Guds gåvor i skapelsen och genom frälsningen.
Se också om traditioner:
Katolska kyrkan i samhället
Frågor till en katolsk präst