Jag har länge varit intresserad av katolska kyrkan och har många frågor. Jag ska inte
belasta dig med för många men det vore fint att få svar på några stycken:
1)Ges nattvarden varje gudstjänst i den katolska kyrkan?
2)Hur stor roll spelar helgonen i den katolska tron?
3)Hur vanlig är bikten?
4)På vilket sätt skiljer sig prästens roll i den katolska kyrkan jämfört med t.ex. den i svenska kyrkan?
Med vänlig hälsning,
Ulla
Jag har svarat på de fyra frågor på följande sätt.
1) Ges nattvarden varje gudstjänst i den katolska kyrkan?
Vi präster firar mässan varje dag. Vi ser det som prästens uppgift och ansvar att dela ut Kristi kropp på ett sådant sätt att den som vill ha den som sitt "dagliga bröd" skall kunna få det. I den meningen tolkar vi "Giv oss idag vårt dagliga bröd" i Fader vår. Sedan ber prästen för världen genom mässfirandet. Varje gång han firar mässan aktualiserar Kristus på ett sakramentalt sätt sin gåva av sig själv till mänskligheten. Därför kan t.o.m. en katolsk präst fira mässan ensam utan deltagare. Han representerar under mässfirandet Jesus själv och agerar då i hans ställe: "in persona Christi". Därför förenar sig prästen då med Jesus i hans offer under mässan.
2)Hur stor roll spelar helgonen i den katolska tron?
Vi betraktar dem som våra vänner som har gått före oss till Gud i evigheten. De ger oss inspiration genom sina liv och de ber för oss hos Gud. Där kan de se oss och därför veta vad vi behöver.
Vi betraktar våra kristna vänner som lever med oss här på jorden som oumbärliga för
vårt eget kristna liv. Man lever inte sitt liv som kristen ensam utan tillsammans med de andra troende. Vi utgör tillsammans en familj; Guds familj, hans folk i vilken han är Fader och vi alla är hans barn och därför syskon. I Fader vår ber vi t.ex. inte "ge mig idag mitt dagliga bröd", utan "ge oss". Jesus skickar ut sina lärjungar två och två osv. Exemplen kan göras många.
Vi menar att de kristna som lämnat denna jorden och som vi tror levt ett autentiskt kristet liv fortsätter att dela vår gemenskap med Gud även nu. Därför fortsätter de
att vara minst lika viktiga för oss som de var då de levde på jorden. De blir faktiskt
viktigare eftersom de blir hela Kyrkans vänner på ett annat sätt genom
helgonförklaringen.
En katolik biktar sig minst en gång om året. t.ex. på Jul eller
Påsk. Bikten hänger ihop med nattvarden. Vi menar att man behöver bli renad med bikten
för att kunna gå till nattvarden. Vi tror att Kristus instiftat bikten som ett sakrament som hör ihop med nattvarden. De går liksom hand i hand för oss.
Man kan också bikta sig oftare t.ex. en gång i månaden eller var annan vecka. Det gör
systrar, munkar och präster i allmänhet. Då blir bikten också en möjlighet till
andlig vägledning.
Prästvigning betraktar vi som ett sakrament. Det betyder att Kristus
är närvarande i prästen på ett speciellt sätt t.ex. när han firar mässan, hör bikt eller predikar. Då är det Kristus vi möter i honom. Jesus sa till sina apostlar: " Den som lyssnar på er lyssnar på mig". Det hänger ihop med att Kyrkan är Kristi kropp, alltså hans närvaro i världen genom historien och genom vilken han fortsätter göra det han gjorde då han levde på jorden som människa. Varje kristen är en lem i denna kropp och gör då Kristus närvarande på något sätt allt efter den andliga gåva han eller hon har fått. Bland dessa gåvor säger Paulus i 1 Kor. att det är några som är lärare, apostlar och ledare. De agerar då som Kristus Herden och huvudet.
Katolska Kyrkan har 7 sakrament och prästvigningen är ett av dem. Enligt Svenska Kyrkans egen uppfattning har Svenska Kyrkan 2 sakrament och prästvigningen räknas inte bland dem. Om det inte är ett sakrament betyder det förmodligen att det är något som Kyrkan
kan disponera över och använda eller förändra, något som Kyrkan själv skapar efter behov och förändringar i samhället.
Enligt den katolska synen är det Kristus själv som instiftat prästvigningen som sakrament. Detta betyder att Kyrkan inte kan ändra på de grundelement som detta sakrament byggde på från början. Det är ett skäl till varför det inte finns kvinnliga präster i katolska Kyrkan.
