Fasta och mat-traditioner

2000-03-10

Fråga:

Hej Daniel

Vi är två tjejer som heter Anna och Johanna och vi skulle vilja ha svar på några frågor om den katolska mattraditionen.

1.Fastar ni?
2.Vad äter ni då?
3.Om det är något ni inte äter varför äter ni inte det?
4.äter ni något speciellt på julafton, påskafton och trettondagen?
5.Hur många dagar fastar ni?
6.Varför fastar ni?
7.Har ni alltid fastat?
8.äter ni godis?

Har ni något speciellt recept som är typiskt för just katoliker, i så fall vore det jätte bra om du kunde skriva med det i mailet tillbaka till oss .

MVH
/Johanna & Anna

Svar:

Hej Johanna och Anna.

1. Ja, på Askonsdagen - den första dagen i Fastan, och Långfredagen. Dessutom är varje fredag under fastetiden en s.k. abstinensdag, även de övriga fredagarna under året.

2. På fredagar brukar katoliker, om det är möjligt, avstå från kött och istället äta fisk. Det är det som abstinens betyder; abstinere = avstå på latin. Man avstår från något.
I Sverige och våra nordiska länder kan det ibland vara svårt att avstå från att äta kött på fredagar. Därför har de nordiska katolska biskoparna givit andra alternativa regler.
Biskop Anders Arborelius skriver i sitt herdabrev för fastan år 2000. "Varje fredag kan bli en åminnelse av Herrens lidande och död.
På fredagarna ska alla som fyllt 14 år fullgöra den botgöring som kyrkan föreskriver. Detta sker genom att avstå från något, till exempel: från kött eller någon annan slags mat, från alkohol, rökning eller någon annan njutning, från all mat längre än vanligt.
De pengar man på så sätt kan spara kan man skänka åt de nödlidande."

Under medeltiden avstod man helt från kött under hela Fastan före påsk. Nu är första dagen i Fastan, Askonsdagen, och Långfredagen, den dag då Jesus dog, särskilda fastedagar. Man avstår då helt från kött och dessa dagar äter man så litet som möjligt, endast ett fullständigt mål. Askonsdagen och Långfredagen är faste- och abstinens -dagar för alla. Det gäller dock inte sjuka, personer som har tungt arbete och barn under uppväxtåren. Den som påbörjat sitt sextionde år behöver inte längre fasta.

 

3. Man äter inte kött eftersom kötträtter representerar välmående, välstånd och mättnad.
Orsaken till att man inte äter kött på fredagar är att Jesus dog på en fredag. Om man avstår från något visar man sin solidaritet med Jesus och kommer ihåg hans lidande och kärlek för oss. För han som hade allt avstod från allt helt frivilligt för vår skull. Då skall vi försöka gör det för hans och för människornas skull.
Fastetiden före Påsk är en förberedelsetid att ta emot högtiden. Genom fastan vill vi göra oss mindre beroende av yttre ting, som i sig kan vara goda, för att mer kunna koncentrera oss på det andliga livet.

 

4. Julafton och påskafton betraktas av de flesta katoliker som fastedagar. Då äter man fisk och enkel mager mat. I Sverige är förmodligen seden att äta lutfisk och sill på Julen en sådan tradition som går tillbaka till den tid då Sverige var katolskt (före 1500-talet). I Polen äter man karp på Julafton.
För på Julafton äter man i katolska länder fisk och enkel mager mat. Det är efter julnattens mässa som man tar fram köttet och de fina bakverken. Det kan bli på natten eller på Juldagen. Så gör många katoliker i Sverige. Eller så äter man enkelt under Julafton fram till kvällen. Då äter man en festmåltid för Juldagens högtid börjar redan vid solnedgången på Julafton. Man firar julnattsmässa redan på Julaftonens kväll.

Festen vid Jul börjar inte förrän efter julnattsmässa, liksom festen vid Påsken inte börjar förrän efter påsknattens mässa.
Trettondedag jul är en festdag. Då äter man festmat.

När Sveriges regering i slutet av 1600-talet  tog bort en ledig dag från Julen så började folk blanda Julaftonens fastemat med Juldagens festmat.

 

5. Varje fredag under hela året, dessutom Askonsdagen och Långfredagen.

 

6. Se fråga 3!

 

7. Ja. Det kan man se i Evangelierna ( Matt. 4:2; 6:16; Mark. 2:19; Luk. 5:33-35) och i Apostlagärningarna (Apg. 13:2; 13:3; 14:23) samt i de kristna skrifter som finns bevarade från de första århundradena. T.ex. står det i Didaché från c:a år 70-150: "Före dopet skall den som döper och den som blir döpt och om möjligt några andra fasta tillsammans. Befalls den som skall döpas att fasta en eller två dagar". "Ni skall inte fasta samtidigt med hycklarna som fastar på måndagar och torsdagar, utan ni skall fasta på onsdagar och fredagar.".
Hermas Herden skriver omkring år 150: "Denna fasta, sade han, är mycket nyttig för dem som håller Guds bud. Den fasta som du vill hålla skall du genomföra så: Först av allt skall du akta dig för varje ont ord och allt ont begär och rena ditt hjärta från all denna världens tomhet. Om du håller detta kommer din fasta att bli fullkomlig. Så skall du göra: Sedan du har utfört det du skrivit ner skall du den dag som du fastar inte smaka något vatten och bröd. Räkna sedan ut hur mycket den mat du annars tänkt äta skulle ha kostat, och ge allt åt en änka, en faderlös eller en fattig. ödmjuka dig på så sätt att en annan genom din ödmjukhet får mätta sin själ och ber för dig till Gud. Om du genomför din fasta på det sätt som jag befallt dig, så kommer ditt offer att behaga Gud, och denna din fasta kommer att skrivas upp. Ty en tjänst som utförts på så sätt är god, glad och välbehaglig för Herren".

 

8. Ja och på vilka dagar som helst under året. Fast man kan förstås avstå från det på fredagar som jag skrev i fråga 2. Den 6 december brukar barnen få godis för att vi firar Sankt Nikolaus som var en biskop från Myra i Mindre Asien, det nuvarande Turkiet. Han var god mot de fattiga och särskilt mot barnen. Vid ett tillfälle räddade han tre flickor från att bli sålda av sin far till en kopplare för att bli prostituerade. Han kunde nämligen inte ge dem hemgift. Nikolaus fick veta detta och mitt under natten kastade han i tre kulor av guld genom deras fönster. Från denna episod kommer seden att lägga små gåvor till barnen i en strumpa. Det kan vara godis eller leksaker t.ex. Sankt Nikolaus är har sedan blivit Santa Claus i USA och genom en fusion med de germanska trädgårdstomtarna med röd luva blivit jultomten.

 

Sista frågan som är onumrerad: I Sverige äter nog de flesta katoliker den mat som de är vana vid från sina hemländer eftersom 80% av katolikerna är invandrare. Men många vill också lära sig av de svenska mattraditionerna och blandar därför med svensk mat.

På Påskaftonens kväll äter man lamm och äggrätter efter Påskmässan som är redan på Påskaftonens kväll. Att äta lamm är en av de äldsta mat-traditionerna under Påsken. Man tillagar den med rosmarin, timjan och lök, men inte med vitlök. Syftningen på symboliken med lammet i Gamla och Nya testment är självklar.

Som påskmat: i Latinamerika och i Italien äter man bröd med ägg, oftast med ett målat ägg i mitten av brödet.
I England har brödet ett kors. ägg är ett symbol för Jesu Uppståndelse. En levande kyckling kommer ut från ett dött skal som Jesu som kom levande ur graven.

I Sverige delades påskbröd ut i påskveckan fram till 1800-talet som man gör fortfarande i Mellanöstern. Målade ägg med ett kors eller bild av Kristus är typiskt katolskt och ortodoxt.

Påskhare var populärt för fattiga som det första kött man åt efter Påsken, eftersom det är lätt att fånga hannen på grund av parningstiden som infaller då. Haren fick då betydelsen av en Guds gåva till de fattiga som belöning för att ha hållit fastan ordentligt.

I Bibeln lär man kunna hitta receptet till "Hiskias bröd" som man många i katolska länder äter under fastetiden. I andra länder äter man platt bröd utan socker.

Ett lammsteksrecept.

Det äter man på Påsken i många katolska länder.
175 grader i ugnen
1,5 kg lammstek för 6 pers
saltas och smörjs med pressad vitlök utanpå
lägges på ett galler i långpanna eller på en fläsksvål
steken brynes
sedan läggs många smålökar och späda morötter runt om
tomatpuré utspädd med buljong eller krossade tomater på burk hälles på
timjan och persilja lägges ovanpå och i spadet
40-50 min i ugnen per kg kött
känn efter med sticka, om röd saft kommer är den inte färdig
vänd på steken efter halva tiden
i slutet vispar man ur pannan med lite buljong för att få med den goda smaken till såsen.

Ett kalkonrecept

Kalkon 3-6 kg, 1 citron, 4 tsk salt, 1 tsk vitpeppar, 3 msk smält smör,, 1 tsk paprika, 5 dl buljong,
1 msk potatismjöl.
Gnid in-och-utsida med citron och kryddor.
Fyll fågeln med kokade katrinplommon, sura äpplen och annat gott.
Bind ihop fågeln, pensla den med smält smör och paprika.
Stek på ett galler med bröstet upp. Långpanna under. 175 grader 2-3,5 tim.
Gör sås av skyn med grädde och kryddor
Man kan dock knappast säga att kalkon är en katolsk maträtt. Det komma från kalvinisterna (Puritans) från deras "thanksgiving feast" sent i November. Att äta kalkon istället för gås är ganska nytt i England.

Team fråga prästen!