Fasta

2001-02-15


Fråga

Hej Fader.

Hej jag undrar om fastan.


1. När börjar den?
2. Hur länge håller på?
3. Varför gör man fastan?
4. Vad får man äta och inte äta?
5. Vad får man göra och inte göra?
6. Jag åkte till Spanien för att få mitt andra nattvard. På slutet av mässan fick vi brödet men inte vinet varför?
7. Om man vill bikta sig hur går man tillväga ?

M.V.H - Mark B -


Svar

1. När börjar den?

På Askonsdagen


2. Hur länge håller på?

40 dagar; alltså från Askonsdagen till Påskdagen


3. Varför gör man fastan?

Man fastar 40 dagar för att följa Jesus exempel då han fastade 40 dagar i öknen innan han skulle börja sin offentliga förkunnelse. Fastetiden före Påsk är en förberedelsetid att ta emot högtiden. Genom fastan vill vi göra oss mindre beroende av yttre ting, som i sig kan vara goda, för att mer kunna koncentrera oss på det andliga livet.
Man äter inte kött eftersom kötträtter representerar välmående, välstånd och mättnad.
Orsaken till att man inte äter kött på fredagar är att Jesus dog på en fredag. Om man avstår från något visar man sin solidaritet med Jesus och kommer ihåg hans lidande och kärlek för oss. För han som hade allt avstod från allt helt frivilligt för vår skull. Då skall vi försöka gör det för hans och för människornas skull.

Här är ett par länkar om fastan:

Fasta och mat-traditioner
äta fisk på fredagarna
inte kött på fredagen under fastetiden

Läs också gärna ett svar jag gav till en annan person om fastan:


4. Vad får man äta och inte äta?

Man äter inget kött på fredagarna under fastetiden. Då äter man i stället fisk. Det finns också alternativa sätt att fasta. Se nästa fråga.


5. Vad får man göra och inte göra?

Det handlar inte så mycket om vad man inte får göra eftersom det enda man i strikt mening inte får göra är att äta mer än en gång på långfredag och askonsdag och att man inte får äta kött då. Därför handlar det mer om vad man kan göra. Det vill säga det man väljer att avstå från för att man önskar det. Det som är obligatoriskt är alltså inte så mycket. Men sedan kan man avstå från tobak, alkohol, TV etc, som du ser nedan i herdabrevet. Man kan också samla in pengar till de behövande eller besöka någon gammal, ensam eller sjuk, eller försöka vara extra vänlig på arbetsplatsen, i hemmet eller i skolan. Man kan också ägna lite mer tid än vanligt åt bön, meditation, reflektion och läsning av teologiska och andliga böcker.

En sak man inte "får" göra är att synda, men det skall försöka att låta bli hela året. Så det gäller inte bara fastetiden. Däremot bör man under fastan anstränga sig extra med att också låta bli "småsynder" eller försöka sluta med någon dålig vana, last eller brist.

Här nedan i den katolske biskopens fastebrev hittar du mer.

"Varje år manar kyrkan oss enligt gammal tradition att fasta och göra bot som förberedelse för påskhögtiden. Jesus fastade själv 40 dagar i öknen och vi ska förena oss med honom. Fastan hjälper oss att inse att det materiella inte får göra oss till sina slavar. Medan kroppen fastar får själen näring. Fastan uttrycker också vår solidaritet med hungrande människor i världen. Numera är det endast askonsdag och långfredag som är faste- och abstinensdagar för alla. Då äter vi högst ett mål om dagen och avstår helt från kött. Detta gäller inte sjuka, personer som har tungt arbete och barn under uppväxtåren. Den som påbörjat sitt sextionde levnadsår behöver inte längre fasta. Det finns många sätt att markera fastetiden: man kan exempelvis avstå från sötsaker, tobak, alkohol, kaffe, biobesök och annan underhållning eller alltför mycket TV-tittande. Varje fredag kan bli en åminnelse av Herrens lidande och död.

På fredagarna ska alla som fyllt 14 år fullgöra den botgöring som kyrkan föreskriver. Detta sker genom att avstå från något, till exempel:

De pengar man på så sätt kan spara kan man skänka åt de nödlidande. Men den av kyrkan föreskrivna botgöringen fullgörs också genom att det religiösa livet intensifieras, till exempel genom att man

Var och en kan själv välja den form av bot som han eller hon vill följa under vanliga fredagar. Den behöver inte alltid vara densamma. Att allvarligt föresätta sig att på något sätt göra bot är en viktig plikt för var och en.
Under fastetiden upptas i hela Norden en särskild fastekollekt, det så kallade fasteoffret.Utbildning för frigörelse heter årets fasteaktion. Den nordiska biskopskonferensen har beslutat att fasteoffret ska gå till projekt för flyktingar. Fasteoffret upptas Palmsöndagen som dagens enda kollekt vid alla gudstjänster. Kollekten sänds till Caritas Sverige.

Att vi får gå till bikt och kommunion är en stor nåd. Påsktiden påminner oss om detta. Eftersom vi lever i ett land med stora avstånd är tiden för påskbikt och påskkommunion utsträckt till 14 veckor, från och med Första söndagen i fastan den 1 mars till och med Heliga Trefaldighets dag den 7 juni. Det är angeläget att prästerna erbjuder många tillfällen till bikt. Det är också önskvärt att de troende som vill får möjlighet att bikta för en präst som förstår deras modersmål.
Om man vill intensifiera sitt kristna liv är det viktigt att man håller sig informerad om vad som händer i kyrkan – både här i Sverige och i den stora världen. Därför rekommenderar jag i detta sammanhang alla att prenumerera på de katolska tidskrifterna Katolskt magasin och Signum samt att läsa församlings-meddelandena.
Jag vill slutligen påminna om, att det är förpliktande för de troende att ekonomiskt stödja sin kyrka. Alla kyrkans medlemmar bör betala en församlingsavgift, som motsvarar en procent av den beskattningsbara inkomsten."


6. Jag åkte till Spanien för att få mitt andra nattvard. På slutet av mässan fick vi brödet men inte vinet varför?

I Katolska kyrkan firas mässan alltså nattvardsgudstjänst varje söndag i alla församlingar. Det är ofta flera mässor i samma kyrka på en dag och det brukar vara fullt i kyrkorna. Om man skulle dela ut Kristi blod, alltså nattvardsvinet under varje mässa skulle det i längden bli mycket otympligt och svåradministrerat. Eftersom vi tror att Kristus är närvarande helt och hållet; med sin kropp, själ och gudomlighet i brödet för sig och på samma sätt i vinet för sig så kan vi göra så. Vi grundar bl.a. detta på praxis från Kyrkans första århundraden då man gick med nattvarden i form av brödet bara till de kristna som satt i fängelse. Det grundar sig också på den praxis som gäller för sjuka som inte kan äta som då får Kristi blod bara, alltså vinet.


7. Om man vill bikta sig hur går man tillväga ?

Nödvändiga förutsättningar för bikten är:

En vägledning till bikt utifrån Skriften
En samvetsrannsakan för barn

Här är en länk till en text om
Ordning för enskild bikt

Ett par till artiklar om bikten:
Skillnad på bikt och själavård
En vägledning för bikten

Team fråga prästen!