1999-12-13
Hej
Jag skulle vilja veta orsakerna varför kristendomen delades i en ortodox och en
katolsk riktning? Jag skulle gärna vilja ha svaret så fort som möjligt ..
Tack på förhand / Oscar
Hej
Här är en sammanställning från ett par läroböcker i kyrkohistoria. (Joseph Lortz;
Storia della Chiesa I, K. Bihlmeyer - H. Tuechle; Storia della Chiesa I)
I början på 300-talet arbetade östkyrkan och västkyrkan på olika sätt med att formulera dogmerna. I öst arbetade man framförallt med formuleringar av filosofisk natur. I väst däremot intresserade man sig mindre för intellektuella spekulationer. Man arbetade mera med de praktiska, moraliska problemen. Medan grekerna intresserade sig mera för forskningen kring det gudomliga och det gudomliga-mänskliga intresserade sig teologerna i väst framförallt för problemen kring frälsningsprocessen: hur blir människan frälst? Hur samarbetar den gudomliga nåden och den mänskliga viljan?
Arianernas doktrin var att Kristus Ordet, inte var född av Fadern utan var den första varelsen som Gud skapade ur intet. Ordet gjorde sig så till ett med Guds vilja att Gud upptog honom som Son. Denna tvistefråga och andra fick kejsar Konstantin att, tillsammans med påven, sammankalla Konciliet i Nicea i Mindre Asien. Där antogs trosbekännelsen: Sonen är "Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern". Trots detta var kontroverserna inte över utan hade bara börjat. Inte bara Konstantinopel hemföll åt arianismen utan hela Orienten. Väst däremot, under ledning av Påven, förblev trogen konciliet i Nicea: Rom och biskoparna i väst, som Ambrosius, räddade den sanna tron. En del som erkände Sonens gudomlighet (av samma väsen som Fadern), erkände dock inte den helige Ande som gudomlig. I nutidens trosbekännelse i mässan heter det att den Helige Ande utgår "av Fadern och Sonen". Det är inte den ursprungliga versionen, utan den skrevs till vid synoden i Toledo 589. Först sades det endast att den Helige Ande utgick ur Fadern, men den allmänna tron var att den Helige Ande har sitt ursprung ur den ömsesidiga kärleken mellan Fadern och Sonen. Tillägget att den Helige Ande utgår av Fadern och Sonen uttrycker denna tro på ett klarare sätt.
Frågan om relationen mellan den Helige Ande och Sonen löstes på olika sätt i öst och Väst, men olikheten ligger mer i formuleringen. ända sedan 300-talet undervisade den grekiska kyrkan att den Helige Ande utgick från Fadern genom Sonen, medan den latinska påstod att den Helige Ande utgick från Fadern och Sonen. I kyrkans historia om skiljaktigheterna mellan den grekiska och den latinska kyrkan spelar tvisten om den Helige Ande en avgörande roll.
Under senare delen av 800-talet skakades den grekiska kyrkan ånyo av stridigheter som förebådade dess definitiva separation från väst. år 858 utnämndes Fozio till patriark i Bysans. 866 förenades bulgarerna med Rom och det föranledde Fozio att öppet kritisera Rom. I en encyklika 867 till de tre andra patriarkerna i öst framkastade han svåra anklagelser mot de romerska missionärerna i Bulgarien och mot de västliga lärorna: lördagsfastan, användandet av mjölkprodukter under fastetidens första vecka, celibatet för prästerna och mot att konfirmationen som meddelades av de grekiska prästerna ej godkändes. Fozio fördömde också som en avskyvärd heresi västs doktrin om att den Helige Ande utgått av Fadern och Sonen. Denna encyklika sammankallade också patriarkerna till en synod i Konstantinopel för att utfärda en dom över Påven.
Också efter det att de "fozianska" kontroverserna övervunnits kunde inte längre banden mellan den grekiska och den latinska kyrkan bli stabila. Skillnaderna var för gamla och djupa. Olikheterna i språk och egenheter, den kyrkliga konstitutionen, läran, liturgin och teologin gjorde det omöjligt att bygga upp en organisk enhet mellan kristenheten i öst och väst.
Patriarken Peter av Antiochia, som ville lösa dessa konflikter på ett fredligt sätt bönföll sin kollega i Konstantinopel att återställa föreningen. Men den beklagansvärda splittringen bestod och blev definitiv till följd av fientligheterna mellan grekerna och frankerna under korstågen. Också folken som omvänts av grekerna och som hade nära kyrkliga band med dem, som serberna, bulgarerna (som bildat en självständig kyrka), ryssarna och rumänerna involverades i schismen som varar än i dag.
Se vidare:
Kyrkoschism 2
De ortodoxa & protestantiska kyrkornas uppkomst