Lucifer - morgonstjärnan
2001-09-16
Fråga:
Jag undrar bara vem som är mest ond av Morgonstjärnan eller Gud.
Om nu gud är så förlåtande som alla säger, så varför förvisade han då Lucifer från Himmelriket?
Och om gud nu är så god, Varför låter han sina skapelser döda varandra i hans namn? är det så att han tycker om att se oss lida för att vissa förnekar honom ? I så fall är han inte en allsmäktig gud som tycker att allt levande bör leva. Varför ser han inte till att vi slutar att kriga mot varandra? Kom inte och säg att det är våran egna fria vilja och inte han som kan sätta stopp för allt krig. Om han nu ska vara så allsmäktig som ni präster "Guds talesmän" säger att han är , så skulle han kunna skapa ett paradis på jorden.
I min mening så är Lucifer "Morgonstjärnan" & Gud lika onda/Goda.
Per
Svar:
Hej
Du skrev:
1. Jag undrar bara vem som är mest ond av Morgonstjärnan & Gud. Om nu gud är så förlåtande som alla säger, så varför förvisade han då Lucifer från Himmelriket.
För att förstå detta behöver man ta de olika texterna i Bibeln som talar om Lucifer och satan och se dem som en helhet. Han kallas med en mängd namn och olika symboler används för att beskriva honom t.ex. draken eller ormen. I Uppenbarelseboken finns det en mängd texter.
Man skulle kunna vända på det och fråga sig varför Lucifer valde att lämna himmelriket.
Himmelriket står nämligen för gemenskapen med Gud. Lucifer ville inte ha den. Gud respekterade bara hans val eftersom det var han som hade skapat honom med fri vilja och Gud måste respektera sin egen skapelse.
I texten från Jesaja där det talas om morgonstjärnan står det att orsaken till att han föll från himlen var att han ville "stiga upp till himmelen, högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron, jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr. Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste."
Och för att han "förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar, så att de fick återvända hem".
Morgonstjärnan där är den babyloniske kungen. Sedan har denna text används för att beskriva det som hände när en av de mäktigaste änglarna gjorde uppror mot Gud och drog med sig en stor mängd andra änglar.
- 3. Och på den dag då Herren låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårda träldom som har varit dig pålagd, 4. då skall du stämma upp denna visa över kungen i Babel, du skall säga: "Vilket slut har inte plågaren fått, vilken ände pinoorten! 5. Herren har brutit sönder de ogudaktigas stav, tyrannernas ris, 6. det ris som i grymhet slog folken med slag på slag, och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse. 7. Hela jorden har nu fått vila och ro, man brister ut i jubel. 8. Själva cypresserna gläder sig över ditt fall, så även Libanons cedrar: 'Sedan du nu ligger där, drar ingen hit upp för att hugga ned oss.'9. Dödsriket därnere störs i sin ro för din skull, när det måste ta emot dig. Skuggorna där väcks upp för din skull, jordens alla väldiga. Folkens alla kungar måste stå upp från sina troner. 10. De upphäver alla sin röst och säger till dig: 'Så har då också du blivit maktlös som vi, ja, blivit vår like.' 11. Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller, förruttnelse är bädden under dig, och maskar är ditt täcke.12. Hur har du inte fallit från himmelen, du strålande morgonstjärna! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du folkens förgörare! 13. Det var du som sade i ditt hjärta: 'Jag vill stiga upp till himmelen, högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron, jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr. 14. Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.' 15. Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven.16. De som ser dig stirrar på dig, de betraktar dig och säger: 'är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva, 17. den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar, så att de fick återvända hem?' 18. Folkens alla kungar ligger allesammans med ära var och en i sitt vilorum, 19. men du ligger obegravd och bortkastad, lik en föraktad gren, du ligger där överhöljd av dräpta, av svärdsslagna män, av döda som har farit ned i gravkammaren, lik ett förtrampat as. 20. Du skulle inte som de få vila i en grav, ty du fördärvade ditt land och dräpte ditt folk. Om ogärningsmännens avkomma skall man aldrig mer tala. 21. Anställ ett blodbad på hans söner för deras fäders missgärning. De får ej stå upp och besitta jorden och fylla jordkretsens yta med städer." (Jes 14:3-21)
I Hesekiels bok beskrivs Tyruskungens fall på liknande sätt. Där talas också om Edens lustgård som ju för tankarna till skapelseberättelsen i 1 Mos.
Också i denna text handlar det om att "vilja vara en gud". Dessa kungars högmod blir därmed en bild för ursynden som är högmod. Och ursynden begicks först av ängeln Lucifer.
- 1. Och Herrens ord kom till mig. Han sade: 2. Du människobarn, säg till fursten i Tyrus: Så säger Herren, Herren: Eftersom ditt hjärta är så högmodigt och du säger: "Jag är en gud, ja, på ett gudasäte tronar jag mitt ute i havet", du som dock är en människa och inte en gud, hur mycket du än i ditt hjärta tycker dig vara en gud - 3. och sant är att du är visare än Daniel, ingen hemlighet är förborgad för dig. 4. Genom din vishet och ditt förstånd har du skaffat dig rikedom, guld och silver har du skaffat dig i dina förrådshus, 5. och genom den stora vishet varmed du drev din köpenskap har du ökat din rikedom, och så har ditt hjärta blivit högmodigt för din rikedoms skull.6. Därför säger Herren, Herren så: Eftersom du i ditt hjärta tycker dig vara en gud, 7. se, därför skall jag låta främlingar komma över dig, de grymmaste folk, och de skall dra ut sina svärd mot din visdoms skönhet och skall orena din glans. 8. De skall störta dig ned i graven, och du skall dö som en dödsslagen man, mitt ute i havet. 9. Månne du då skall säga till din dråpare: "Jag är en gud", du som ej är en gud, utan en människa, i dens våld, som slår dig till döds? 10. Som de oomskurna dör, så skall du dö, för främlingars hand. Ty jag har talat, säger Herren, Herren.11. Och Herrens ord kom till mig. Han sade: 12. Du människobarn, stäm upp en klagosång över kungen i Tyrus och säg till honom: Så säger Herren, Herren: Du var förnämst bland härliga skapelser, full med vishet och fullkomlig i skönhet. 13. I Eden, Guds lustgård, bodde du, höljd i alla slags ädla stenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, karbunkel och smaragd, jämte guld. Du var prydd med smycken och klenoder, beredda den dag då du skapades. 14. Du var en kerub, som skuggade vida, och jag hade satt dig att vara på det heliga gudaberget, du fick där gå omkring bland gnistrande stenar. 15. Lyckosam var du på dina vägar från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig. 16. Men under din myckna köpenskap blev ditt inre fyllt med orätt, och du föll i synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och förgjorde dig, du vittskuggande kerub. Du fick ej stanna bland de gnistrande stenarna. 17. Eftersom ditt hjärta var högmodigt över din skönhet och du förspillde din vishet för ditt pråls skull, därför slog jag dig ned till jorden och prisgav dig åt kungarna, så att de fick se sin lust på dig. 18. Genom dina många missgärningar vid din orättrådiga köpenskap vanhelgade du dina helgedomar. Därför lät jag eld gå ut från dig, och av den blev du förtärd. Jag lät dig ligga som aska på jorden inför alla som besökte dig. 19. Alla som kände dig bland folken häpnade över ditt öde. Du tog en ände med förskräckelse för evig tid. (Hes 28:1-19)
I Uppenbarelseboken beskrivs han som " ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen" och det står att "han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom." Det framgår att det är samma väsen som också kallas Lucifer eftersom det talas om att "kastas ner från himlen".
- 1. Och ett stort tecken syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. 2. Hon är havande och hon ropar i barnsnöd och födslovånda.3. Och ett annat tecken syntes på himlen, och se, en stor eldröd drake, med sju huvuden och tio horn och med sju kronor på sina huvuden. 4. Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av stjärnorna på himlen och slungade dem ner på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn när hon födde det. 5. Och hon födde sitt barn, en son som skall valla alla folk med en stav av järn. Hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron, 6. och kvinnan flydde ut i öknen, där Gud har berett henne en tillflykt, så att hon skall bli livnärd i tolvhundrasextio dagar.7. Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, 8. men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. 9. Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom. 10. Och jag hörde en stark röst i himlen säga: "Nu finns frälsningen och kraften och riket hos vår Gud och makten hos hans smorde. Ty våra bröders anklagare har störtats ner, han som anklagade dem inför vår Gud både dag och natt. 11. De har besegrat honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade inte sitt liv mer än att de kunde gå i döden. 12. Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem. Men ve över jorden och havet: djävulen har stigit ner till er och hans raseri är stort, ty han vet att hans tid är kort."13. Och när draken såg att han hade störtats ner på jorden, började han förfölja kvinnan som hade fött sin son. 14. Och den stora örnens båda vingar gavs åt kvinnan så att hon kunde flyga ut i öknen, till den plats där hon blir livnärd en tid och två tider och en halv tid, långt borta från ormen. 15. Och ormen sprutade vatten ur sin mun efter kvinnan som en flod för att strömmen skulle föra bort henne. 16. Men jorden hjälpte kvinnan, och den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun. 17. Och draken rasade mot kvinnan och gick bort för att strida mot hennes andra barn, mot dem som håller Guds bud och har Jesu vittnesbörd. 18. Och han ställde sig på havsstranden. (Upp 12:1-18)
- 1. Den femte ängeln blåste i sin basun. Då såg jag en stjärna som hade fallit från himlen ner på jorden. åt den gavs nyckeln till avgrundens brunn. 2. Och stjärnan öppnade avgrundsbrunnen, och rök steg upp ur brunnen som röken från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen. 3. Ur röken kom gräshoppor över jorden, och de fick samma makt som skorpionerna på jorden. 4. De blev tillsagda att inte skada gräset på jorden, inte heller någon annan grönska eller något träd, utan bara de människor som inte bär Guds sigill på sin panna. 5. De fick inte döda dem men plåga dem i fem månader, och plågan som de vållar är som plågan av en skorpion när den stinger en människa. 6. I de dagarna kommer människorna att söka döden, men de skall inte finna den. De kommer att önska sig döden, men döden skall fly ifrån dem. 7. Och gräshopporna liknade hästar som har gjorts klara för strid. På deras huvuden var liksom gyllene kransar, och deras ansikten var som människors ansikten. 8. De hade hår som kvinnohår, och deras tänder var som lejontänder. 9. De hade bröstpansar som av järn, och dånet från deras vingar var som dånet från många hästar och vagnar som stormar fram till strid. 10. De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i stjärten ligger deras makt att skada människorna i fem månader. 11. över sig har de en kung, avgrundens ängel; hans namn på hebreiska är Abaddon och på grekiska heter han Apollyon. (Upp 9:1-11)
Det finns andra texter i Uppenbarelseboken som talar om honom:
- 10. Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna.
11. Och stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattendragen blev till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det hade blivit bittert. (Upp 8:10-11)
- 1. Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. 2. Och han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år 3. och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en kort tid.4. Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år. 5. De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. 6. Salig och helig den som får vara med i den första uppståndelsen. över dem har den andra döden ingen makt, utan de skall bli Guds och Kristi präster och vara kungar med honom i tusen år.7. Och när de tusen åren har gått skall Satan släppas lös ur sitt fängelse. 8. Och han skall gå ut och förföra folken i jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som havets sand. 9. Och de drog upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden. Och eld föll från himlen och förtärde dem. 10. Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profeten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet. (Upp 20:1-10)
I 1 Joh står det att han har "syndat ända från början".
- Den som syndar är djävulens barn, ty djävulen har syndat ända från början. Men Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk. (1 Joh 3:8)
Efter att Lucifer - Morgonstjärnan förlorat sin plats i himlen är det Jesus Kristus som har får hans plats:
- Nu kan vi ännu mer lita på profetorden. Dem bör ni låta lysa för er som en lampa i ett mörkt rum, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. (2 Pet 1:19)
- samma makt som jag har fått av min fader. Och jag skall ge honom morgonstjärnan. (Upp 2:28)
- Jag, Jesus, har sänt min ängel till er för att vittna om detta i församlingarna. Jag är skottet från Davids rot och hans ättling, den strålande morgonstjärnan." (Upp 22:16)
Du skrev:
2 .Och om gud nu är så god, Varför låter han sina skapelser döda varandra i hans namn.
Han ser den frihet som han gav oss som mer värd än någonting annat eftersom det är den som ger oss tillträde till den härlighet han har. Han vill nämligen dela med sig av sig lycka med oss.
Du skrev:
3. Varför låter han sina skapelser döda varandra i hans namn? är det så att han tycker om att se oss lida för att vissa förnekar honom ? I så fall är han inte en allsmäktig gud som tycker att allt levande bör leva.
Du vill inte att jag skall använda argumentet om vår frihet för att besvara frågan. Men det kan inte finnas någon annan förklaring.
Du läste kanske det jag skrev om varför Gud ger oss denna frihet:
"http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/satan2.htm
Ondskan & teodicéproblemet
"http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/satan2.htm
En förklaring som man skulle kunna komma fram till är att Gud är ond. Det verkar vara den förklaringen du ger. Fast den förklaringen håller inte om man definierar Gud som alltings ursprung, som jag visar i mina argument ovan.
En annan förklaring skulle kunna bli att det inte finns ondska eller godhet. Men då skulle livet bli meningslöst och ingenting, varken lycka eller kärlek eller vänskap skulle kunnas betraktas som bättre och godare än lidande, förtryck, hat eller död. En sådan förklaring skulle kunna bygga på idén att allt som existerar är materia.
Du skrev:
4 Varför ser han inte till att vi slutar att kriga mot varandra?
Det gör han inte för det skulle innebära att beröva oss vår frihet och det skulle göra att vi inte längre skulle vara människor och då skulle vi inte heller längre kunna få del av det han själv har. Vi skulle inte vara hans barn utan bara ting som försvinner efter ett tag.
Du skrev:
5 Om han nu ska vara så allsmäktig som ni präster "Guds talesmän" säger att han är , så skulle han kunna skapa ett paradis på jorden.
Han skulle naturligtvis kunna skapa detta paradis på jorden. Men det skulle innebära att han först skulle behöva utplåna den första skapelsen och göra om allt på nytt.
På sätt och vis är det det han kommer att göra när han gör alloting nytt och kastar den Lucifer-draken i den eviga elden: "Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profeten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.
- 5. Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." 6. Och han sade till mig: "Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. 7. Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans Gud och han skall vara min son. 8. Men de fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel, och det är den andra döden."(Upp 21:5-8)
- 10. Men Herrens dag kommer som en tjuv. Den dagen skall himlarna försvinna med dån, himlakropparna upplösas i eld och jorden och allt som människan gjort där förgås. 11. När nu allt detta skall upplösas, då måste ni leva heligt och fromt på alla sätt, 12. medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta. 13. Men efter hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. (2 Pet 3:10-13)
- 1. Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. 2. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. 3. Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: "Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, 4. och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta." 5. Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." 6. Och han sade till mig: "Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. 7. Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans Gud och han skall vara min son. 8. Men de fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel, och det är den andra döden." (Upp 21:1-8)
Du skrev:
6 I min mening så är Lucifer "Morgonstjärnan" & Gud lika onda/Goda.
För att besvara detta måste man först reda ut begreppen god / ond.
Om man tror att allt som existerar har sitt ursprung från någon annan, som vi kan kalla för Gud, det absoluta Varat eller vad du vill, och det är vi skapade varelser som definierar dessa begrepp, så måste vår definition bli ifrån vår utgångspunkt. Vår utgångspunkt är då vår egen existens. Det är den som vi uppfattar som god och det mest fundamentalt goda för oss eftersom allt annat som är gott för oss förutsätter vår existens för att kunna vara gott. Det som är ett hot mot vår existens blir då definitionen på det som är ont.
Om vår existens kommer från en annan högre mer perfekt existens – Gud - , då blir Gud definitionsmässigt också god. Fast hans godhet måste då vara ännu större eftersom den är orsaken till vår existens. Hans godhet måste då definieras som den ursprungliga godheten.
Om någon eller något vill gå emot denna Ur-godhet måste denna handling därför betraktas som ond.
Om en varelse, alltså en existens som inte är Ur-existensen, Ur-varat, vill ersätta Gud med sig själv, alltså bli Gud, som Bibeltexterna jag citerade säger att Lucifer ville, då är denna handling ond. Den är det för att en varelse som inte har den absoluta godheten vill sätta denna begränsade godhet i stället för Guds obegränsade godhet. En begränsad godhet ersätter den obegränsade godheten och all annan godhets ursprung och orsak. Alla handlingar som vill begränsa Guds godhet måste vi definiera som onda eftersom de då hotar vår egen och alltings existens.
Team fråga prästen!