2000-12-10
Hur kommer det sej att katolicismen var grymmast på att sprida Kristi budskap genom historien med sina inkvistationer och korståg. Miljontals liv togs ju.
Thomas
Hej
Jag vet inte om det stämmer riktigt att miljontals liv togs under korståg och inkvisitioner. Dessutom har protestanter och anglikaner har också utfört många mord i religionens namn. Ta t.ex. Gustav den II Adolf och hans härjningar ute på den Europeiska kontinenten.
Eller ta engelsmännen och deras utrotning av indianerna i Nordamerika. I Sydamerika blandade spanjorernas sig med indianerna i stället för att systematiskt utrota dem.
Häxprocesserna utfördes främst av protestanter. Det var jämförelsevis få häxor som brändes i katolska länder. De protestantiska länderna i Nordeuropa var mest involverade. I Inkvisitionens Spanien förekom praktiskt taget inga häxbränningar."
Apartheidpolitiken är en ideologisk konstruktion som har sin grund i den kalvinistiska predestinationsläran och det var just kalvinister från Holland som införde apartheid i Sydafrika.
Läs denna artikel:
Kan häxor flyga? av Gustav Henningsen; Signum 1999 NR 2 åRGåNG 25
Artikeln visar på hur Inkvisitionen falskeligen har fått skulden för häxprocesserna
Vad gäller korstågen måste man komma ihåg att muslimerna spred sin religion i hela Nordafrika och Mellanöstern med hjälp av svärdet. Innan deras arméer kom var dessa områden kristna. Korstågens syfte var bl.a. att återta områden som förlorats till Islam.
Vad beträffar inkvisitionen så har det förekommit mycket antikatolsk propaganda som har snedvridit historieskrivningen i många icke katolska länder. Samhället såg annorlunda ut på den tiden. En stats religiösa enhet och stabilitet sågs som samma sak som dess nationella enhet och stabilitet. Man bekämpade heresi för att det sågs som ett hot mot statens säkerhet. Kyrka och stat var intimt sammanlänkade också vilket förstärkte denna mentalitet. Inkvisitionen är ett uttryck för detta. Kyrkans män gjorde utredningen om heresi som en misstanke för att kungarna krävde det av Kyrkan. De såg kättarna som hot mot sina staters säkerhet. Sedan var det kungarna som verkställde straffen inte Kyrkan. Det var alltså inte Kyrkan som straffade katarerna m.fl. under inkvisitionen utan statsmakterna. Kyrkan gjorde allt för att försöka få straffen mildrade. Dessutom så handlade det inte bara om åsikter eftersom många av dessa gruppers medlemmar dödade präster och deras församlingsmedlemmar, brände kyrkor, hindrade människorna att bevista gudstjänster mm. De åsikter som samhället inte kunde acceptera var att de inte tillät sina medlemmar att avlägga eder och att delta i militärtjänst. Eden var mycket viktig i det medeltida feodalsamhället. Dess rättsväsende vilade mycket på detta. Ta t.ex. vasaller och riddare som baserades sina tjänster på eder.
Vi skulle kunna dra en hypotetisk parallell till dagens samhälle. Om t.ex. muslimerna i Sverige brände svenska kyrkans kyrkor och hindrade folk att gå till julottan och om de vägrade att betala skatt och manade allmänheten till det samma, vad skulle Sveriges regering göra? Ställa dem inför rätta. Skillnaden mot det medeltida rättsväsendet är vad gäller straffen att de i så fall inte skulle bli dömda till döden eftersom dödsstraffet inte finns i Sverige. Det var däremot det normala straffet i medeltidens stater då man hade ägnat sig åt samhällsomstörtande verksamhet.
Se även detta svar: Inkvisitionen
Det är dock viktigt att komma ihåg att det aldrig var kyrkan som utförde mord osv. utan individer som kallade sig kristna. Det är stor skillnad för Kyrkan är Kristi kropp. Den består av människor och dessa människor kan som individer göra fel. Den nuvarande Påven Johannes Paulus II har erkänt och bett om förlåtelse för väldigt många av de fel som begåtts av medlemmar i Katolska kyrkan under historiens lopp.
Det var inte bara på grund av den nära förbindelsen med staten som Kyrkan bekämpade heresin och ställde heretiker till svars inför inkvisitionsdomstolen, utan också för att förhindra att villolärorna spreds och så kom att skapa förvirring och osäkerhet bland de troende samt av omsorg om heretikerna själva, vars omvändelse man gjorde allt för att uppnå. Den som erkände sitt misstag släpptes i regel omedelbart. Var det frågan om kända personer krävdes offentliga avsvärjelser, annars räckte det med någon liten botövning. Man kan alltså inte säga att kyrkan förföljde heretiker för att staten krävde det eller för att religionen utgjorde samhällets gemensamma värdegrund - utan det gällde, då som nu, ytterst människornas frälsning. Man var mer pessimistisk angående möjligheterna att vinna frälsning utanför kyrkans synliga ramar på den tiden och ansåg sig därför tvungen att tillgripa hårdare metoder än i våra dagar.
Läs även dessa artiklar:
Inkvisitionen
en översättning av en artikel från The Catholic Encyclopedia
Inkvisitionen
en översättning av en artikel från Catholic Answers
Inkvisitionen 2
en översättning av en artikel från Catholic Educators’s Resource Center
Korstågen
en översättning av en artikel från The Catholic Encyclopedia