1999-02-24
1 . Har människan rätt att korsa olika arter (mosaikindivider) med hjälp av gentekniken? Man tillsätter då en eller flera gener från en art till en annan. Olika arter har ju korsats naturligt (enligt vetenskapen) och människan har länge haft kunskapen att korsa både växter och djur nuförtiden utan genteknik. T ex rosor. 1.
1.Människan har inte rätt att förändra i naturens ordning på ett sådant sätt att det får konsekvenser i kommande generationer som man inte kan överskåda. De livsbetingelser för människan i framtiden som man skulle framkalla vore dessutom oåterkalleliga. Det sker om man gör förändringar i könsceller. Vore det inte ett oförsvarligt ingrepp att förhindra att naturen själv sköter den genetiska variationen?
Hittills har man dock inte lyckats skapa nya arter genom att genom genteknik förena två arters arvsmassa.
Man har kunnat få fram mulåsnan genom naturlig korsning, men den kan inte föröka sig och alltså får det inte konsekvenser för kommande generationer.
Att naturen själv gör mutationer betyder inte att människan får det.
2 . Anser ni i dagens läge att det av olika orsaker genom genteknik bör vara tillåtet att överföra främmande gener från en art till en annan? T ex medicinframställning (insulin), forskning (cancer till möss), växter (öka frostskydd, motståndskraft mot insekter/bakterier).
2. Om det kan tjäna medicinforskningen på ett sådant sätt att man kan motverka lidande och sjukdom är det etiskt godtagbart att överföra gener från en djur eller växtart art till en annan.
Man måste dock skilja på genteknik på kroppsceller och på könsceller. Om man förändrar könscellerna får det konsekvenser i kommande generationer. Här är det dock inte en fråga om att förändra individen utan bara funktioner hos individen, t.ex. onkogener (cancergener) hos möss som skapats hos musfoster genom införande av främmande gener. Alla celler förändras eftersom man gått in i ett stadium då cellerna inte specialiserat sig så att det blir förändringar i kommande generationer.
Ett kriterium måste dock vara att det inte skall orsaka större lidande hos djuret än nyttan man åstadkommer för människan.
Man får inte transplantera in gener till könsceller på människa, därför att man inte vet vad det blir i framtiden. Så har Statens etiska råd fastställt. I kommande generationer skulle nya kombinationer kunna uppstå som är skadliga för människosläktet genom att de blir ärftliga.
3
. är det inom bibeln/kyrkan accepterat att man kartlägger människans alla gener och vad de styr i kroppen (det s k HUGO-projektet) för olika syften? Gör man då ett intrång i Guds skapelse?
3. HUGO-projektet är inget intrång, bara en beskrivning eller kartläggning av det som finns.
Man säger att man bara gör beskrivning. Men det finns normativa implikationer. Dessa måste uppmärksammas. Om man vill veta mer om sjukdomar för att kunna bota dem då är det bra. Om man vet vilka anlag som ger vilka symptom, kan man förbättra människans genom. Men om man genom denna kartläggning skapar en människosyn som går ut på att människan bara är summan av sin arvsmassa då är det mera tveksamt. "Människan är förutom en biologisk varelse ett moraliskt subjekt som kan skilja mellan rätt och fel, gott och ont. Detta kan inte härledas ur biologin. Frihet och ansvar, solidaritet mot svaga och godhet mot döende, dialog med främlingar och försoning med fiender är inga biologiska kategorier.
Vad gäller HUGO-projektet så har vi kunskapen om människans genom, men vi kan inte förstå det genernas samspel som sätter sin prägel på varje människas unika egenskaper. Många genetiker menar att sambandet mellan genernas samfällda funktioner och personens egenart kommer förbli fördolt. Man kommer aldrig att genetiskt kunna förklara Mozart, Franciskus eller Birgitta….Den nyfikenhet som driver människan att titta på någon eller några av de drygt 10 000 generna som ryms i varje mänsklig cellkärna kan skymma blicken för människan som helhet, som person. Maänniskan specifika värdighet som moralisk varlese, med frihet och ansvar, kan försvinna bakom den genetiska kompatibiliteten all levande varelser emellan….Hur detaljerad vår genkarta än kommer att bli, kan den inte säga allt om människan….Om människan inte vore mer än summan av sina gener, vore det meningslöst att reflektera över genteknik och genterapi på gott och ont. " (Bischofberger Människovärde vid livets gränser", 1995, kap.3)
4.
Ska en persons genetiska kod få registreras hos någon myndighet (ex brottslingars el privatpersoners)?
Ska den i så fall få lämnas ut till polisen, försäkringsbolag eller arbetsgivare?
4.Det är bara godtagbart med sådan registrering för att upptäcka brott, inte för försäkringsbolag eller arbetsgivare.
5.
Gör människan rätt när hon använder sig av genterapi? Man går då in i människan och gör kroppen mindre mottaglig för virus-/bakterieangrepp. Syftet kan vara att bota medfödda eller temporära sjukdomar, ex magsår, diabetes och olika syndrom. Det kan ske då man ändrar i kroppens arvsanlag eller att man ger personen en medicin som gör att t ex bakterierna inte kan få fäste i t ex slemhinnor, luftrör, blodomloppet eller i magen.
5.Genterapi på somatiska celler är OK men inte på könsceller. Den är jämförbar med vanlig transplantation men i miniform. T.ex. ALA-barn - Bubble barn. Förändringen har gjorts på arvsmassan men kommande generationer får inte konsekvenser. Genterapin ändrar inte den genetiska uppsättningen men man kan klara DNA’s uttryck. Det är genterapi på kroppsgener. Man förändrar inte DNA utan det som DNA uttrycker och styr.- t.ex. proteinerna som produceras.
6.
Vad kan/ska gentekniken bidra med till mänskligheten och världen enligt kyrkans mening? Numera arbetar man exempelvis för att rädda liv eller förbättra levnadsförhållandena för de som behöver det, minska de gifter som sprids i naturen (besprutningsmedel på åkrar m m), rädda utrotningshotade djur/växter.
6. Genterapi på somatiska celler är positivt. Det är gott att minska lidande och bota sjukdomar.
"Det förekommer också mindre seriösa terapeutiska förväntningar på gentekniken. Människor hyser nog förhoppningar om att man i framtiden skall kunna eliminera alkoholistgenen och depressionsgenen och varför inte terroristgenen? Kanske kan man i stället ympa in den matematiska och musikaliska och varför inte den moraliska gener i organismen? Andra önskar sig en bättre emotionell balans, ett mindre häftigt humör och varför inte en skarpare hjärna. Kliniska genetiker är ytterst skeptiska mot sådana mänskliga drömmar. Ulf Pettersson vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala säger: "Tankar på att använda gentekniken för att allmänt "förädla" den mänskliga rasen eller att förbättra enskilda människors fysiska eller mentala egenskaper är oetiska och motbjudande, och dessutom baserade på felaktiga slutsatser" Livet har nämligen "utvecklats till en sinnrik komplicerad väv, som i de flesta fall fungerar med stor ändamålsenlighet. Inför den kunskapen bör vi leva med ödmjukhet och respekt i övertygelsen naturen oftast själv har de bästa lösningarna." (Bischofberger Människovärde vid livets gränser", 1995, kap.3)
7.
Ska kyrkan bevaka och påverka utvecklingen inom genforskningen?
Har kyrkan ett ansvar i detta ämne?
Tror du att kyrkan har någon möjlighet att påverka lagstiftningen inom detta område?
7. Kyrkan är oftast företrädd i etiska råd i olika länder t.ex. Spanien Frankrike USA.
Kyrkan har ett speciellt ansvar som nog ibland går längre än forskarnas. Kyrkan skall bevaka intressen som för forskarna inte står i förgrunden, skapelsevärden, framtida generationer. Det skall ske genom en upplyst filosofisk reflektion.
Kyrkan måste arbeta filosofiskt för då blir det allmänmänskligt- (Jämför metodfrågan Kyrkan och filosofin kap 2 "Människan inför livsfrågorna", Bischofberger, Fagerberg)
8.
Brukar ni eller har det hänt att ni har föreläst eller diskuterat om genteknik inom församlingen för att eventuellt skapa debatt och en opinion?
Når ni i så fall ut till de som ej går i kyrkan så ofta?
8. Vi har i vår församling haft en debattafton om organtransplantation. Då inbjöd vi en läkare att tala om detta. Det var inför den nya lagen för ett par år sedan.
Genom den katolska tidskriften Signum arbetar jesuitpatern Erwin Bischofberger som är proffessor i medicinsk etik på Karolinska Institutet i Stockholm.
9.
Ska kyrkan få reglera vilka forskningsmetoder och teknologier som ska användas?
9. Kyrkan skall inte reglera. Det är Statens uppgift. Kyrkan skall utrycka sin syn och försöka vara med och påverka utarbetande av lagstiftning. Erwin Bischofberger har i många år suttit i Statens etiska råd.
10.
Finns det någon framtid för gentekniken eller kommer den
kanske att leda till mänsklighetens undergång?
10 Det är precis som med kärnteknologi. Det kan användas för goda eller onda syften. Genom genteknik skulle en världshärskare kunna inympa någon dödlig gen och t.ex. göra så att människan inte är fertil.
Det är bara om vi blir etiskt mer medvetna som vi kan undvika missbruken.
Det finns många liknande exempel: krut dynamit, vattendammar som brister, flygplan som kraschar, aspest, DNT som innehåller kvicksilver dödar insekter men på sikt försurar markerna.
Ett kriterium är att inte gå på snabba vinster som ger långsiktiga förluster- kontraproduktivitetsteorin. Vår uppgift att genomskåda snabba vinster och långsiktiga förluster. Vi måste verka för att låta värdena växa på sikt och sin helhet .
Se reaktioner på detta svar:
Genmanipulerad gröda & alkoholism
Genmanipulerad gröda & alkoholism 2