2001-09-16
Tack för svaret, (Se:
Om genteknik & alkoholism
) men jag tror du missförstod mig på ett par punkter.
Jag måste få kommentera till vad du skriver om könsceller:
Om vi t ex tar de ärtväxter som Gregor Mendel korsbefruktade. F-generationerna hos Mendels ärtväxter har ju sedan spritt sig, och man kan väl då säga att detta fått konsekvenser i kommande generationer.
Angående alkoholismen, så står det faktiskt att vissa människor har en genetisk predisposition för alkoholism. Detta kan jag hålla med om, men jag tror att många människor uppfattar det som att det finns en "alkoholistgen"
, och detta är majoriteten av forskarna överens om, att det inte finns.
De gener som styr alkoholism, går troligen ej att jämföra med de som finns för homosexualitet. Rent hypotetiskt skulle man i så fall kunna göra en studie och kolla på homosexuella, och om man då såg att dessa drabbades av t ex hjärtinfarkt oftare än heterosexuella människor, säga att detta var "homosex-genen".
Mvh /Mats
Hej
Tack för dina synpunkter.
Visst kan man tolka mitt svar som att jag är emot genmodifierad gröda.- Men det står inte om jag menar djur eller växter.
Jag har frågat en katolsk läkare och teolog Bjarne Amilon (Br. Maximilam) om hans syn, samt p.Erwin Bishofberger S.J., professor i medicinsk etik på Karolinsak Institutet.
Du skrev:
- Om vi t ex tar de ärtväxter som Gregor Mendel korsbefruktade. F-generationerna hos Mendels ärtväxter har ju sedan spritt sig, och man kan väl då säga att detta fått konsekvenser i kommande generationer.
p.Erwin Bishofberger svarade:
- Problemet med genetiskt modifierade organismer är att människan kommer i farozonen. Det sker inte så mycket när man genmodifierar växter utan mer på djurnivån.
- Det som naturen gör får inte människan omedelbart göra eftersom naturen styrs av vissa evolutionslagar. Man kan t.ex. göra tomater resistenta mot olika sjukdomar. Det kan påverka människan, men det är inte sådana förändringar som utgör en omedelbar fara för människan.
- Det finns en skillnad mellan att genmodifiera människor och djur. Det är inte etiskt godtagbart att göra det på människan.
Vad gäller djuren så kan man t.ex. framställa onkogener hos möss så att de lätt får cancer. Men det blir tveksamt om detta är etiskt försvarbart med tanke på det lidande det oresakar hos djuren.
- Vad gäller genmodifiering av växter så kan man kan räkna ut vilka konsekvenser t.ex. Mendels experiment får. Där kan man förutse konsekvenserna. Eller om man avlar fram en viss sorts kor genom olika avelstjurar, så kan konsekvenserna förutses. Man kan förutse att det inte får så negativa konsekvenser med genmodifierad gröda, men ju högre upp man kommer i kedjan av livsformer desto större är riskerna. Gränsen går vid mikroorganismer enligt Bischofberger t.ex. insulinproducerande bakterier. Men man har redan överskridit denna gräns sedan 10 år i den s.k. Harvardmusen t.ex.
Du skrev:
- Angående alkoholismen, så står det faktiskt att vissa människor har en genetisk predisposition för alkoholism. Detta kan jag hålla med om, men jag tror att många människor uppfattar det som att det finns en "alkoholistgen"
Dr. Bjarne Amilon svarade:
Vad gäller alkoholism tror jag du har rätt i att man kan tala om en "viss genetisk disposition", som för många andra sjukdomar där man inte heller känner till styrgener för tillståndet. Ta blödarsjukan som ett exempel på en helt ärftlig sjukdom - där kan man ju finna en dominant eller recessiv ärftlighetsgång och har kunnat detta långt innan den moderna genetiken med kunskapen om DNA och manipulationsteknik kom. Stark ärftlighet gentemot svag, alltså. Jag tycker nog att uttrycket "predisposition" är adekvat. Jag är inte övertygad om att vi vet så mycket om homosexualitet och studier om detta är idag svårvärderade eftersom ämnet har en så stark retorisk återklang i media.Se början av denna korrespondens:
Genmanipulerad gröda & alkoholism