2001-10-16
Hejsan,
Jag gör i skolan ett arbete där jag jämför katolska med protestantiska kyrkan, och jag har en fråga.
Finns det i katolska kyrkan någon generell tolkning av Bibeln, brukar den tolkas bokstavligt eller bildligt? Eller är det upp till var och en?
Tacksam för svar.
Mvh Magnus
Hej
När man tolkar bibeltexter finns det vissa kriterier man måste ta i beaktande:
Man måste försöka förståförfattarens intention, alltså det han vill förmedla.
Man måste ta hänsyn till textensomedelbara kontext, alltså sammanhanget i den bok den finns i,
Och dessgenerella kontext, alltså vilken tidsepok den är skriven i, vilken kulturell miljö som är grunden för begrepp och litterära former som den använder sig av.
Man måste utgå ifrån denlitterära formen. Det innebär att t.ex. en historisk text skall tolkas annorlunda än en poetisk eller mytologisk.
Det är då viktigt att hålla i åtanke den tidens litterära former. T.ex. hade man inte sammasyn på historieskrivningsom man har idag i västerlandet. Då var det vanligt att man överdrev siffror och ändrade på händelser och fakta för att förmedla en teologisk sanning. Denna kunde vara textens huvudintention.
Man kanaldrig kan tolka alla bibeltexter lika, dvs läsa dem rakt av med vår moderna västerländska mentalitet och tro att det vi förstår omedelbart vid första anblick är en riktig tolkning. Vi måste alltså tolka texterna och aldrig läsa dem "exakt" som du uttrycker det om du med det menar ordagrant enligt ordens rent materiella yttre betydelse. För "exakt" blir då exakt enligt vår svenska mentalitet och kultur. Då riskerar vi att behandla texten ungefär som man läser en dagstidnings förstasida. En författare vill med en text förmedla en mening. Den som läser har sina egna referensramar och riskerar att missförstå texten om han / hon inte försöker sätta sig in i vilka referensramar författaren hade. Det är alltså textens mening som är den exakta tolkningen och inte den yttre betydelsen som orden verkar ha då vi ser på dem vid första anblicken.
Bakom de olika författarna i Bibeln står Gud. Det är han som han inspirerat dem att skriva vad de skrivit. Det innebär att han har inspirerat allt de skrivit och att de bara skrivit det han har velat. Det finns därför en underliggande enhet och harmoni mellan Bibelns olika böcker. Därför är de motsägelser som man ibland kan se egentligen inte motsägelser. De beror snarare på att man inte tolkar texten rätt. Det är då viktigt att hålla i åtanke det första tolkningskriteriet; att söka författarens intention och inte hänga upp sig på det yttre. Det visar sig då förmodligen att motsägelserna bara är skenbara. En motsägelse kan t.ex. uppstå om man tolkar en historisk bok som om den vore skriven som moderna historieböcker är skrivna. Bibeln historiska böcker blandar nämligen symbolik och poesi med historia. Och detaljer om datum och antal personer kände sig de bibliska författarna mycket fria att ändra efter bokens huvudtanke nämligen den teologiska meningen med historien. Siffror kan därför t.ex. vara överdrivna för att betona t.ex. hur Gud hjälper sitt folk. Då är sanningen som förmedlas inte själva antalet personer som besegrades i den eller den striden utan att Gud ger kraft åt dem som tror på honom och att han hjälpte dem att segar över deras fiender.
När man läser texter frånGamla Testamentetär det viktigt att komma ihåg att det måste tolkas i ljuset av Jesus lära. Han fullbordar det Gamla Testamentet och ger texterna en djupare mera fullödig mening. Ofta betyder det rent konkret att vissa föreskrifter och lagar inte längre skall följas ordagrant utan bara till sin andemening. Andra föreskrifter ersätts helt enkelt av det nya Jesus kommer för att ge oss. T.ex. firar inte lärjungarna längre Påsken med ett offerlamm utan Kristus är lammet som blir närvarande i den heliga mässan. Kärleksbudet gäller för Jesus även fiender från främmande folk, medan det i Gamla Testamentet bara gällde medlemmar av det egna folket.
Som du förstår av mitt svar så är det inte så enkelt att man kan säga att vi antingen tolkarbokstavligt eller symboliskt. För texterna måste följas och om man är trogen en symbolisk texts bokstav så måste man tolka den symboliskt. Det beror alltså på vilken text det är. Alla texter har inte en symbolisk innebörd.
Man måste också hålla i åtanke om texten bara äravsedd för en viss gruppunder en viss tid eller om den är giltig i alla tider. Det gäller t.ex. 1 Kor 11 där Paulus säger att kvinnorna under gudstjänsten skall bära slöja.
Se: "http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/bibeltolkn15.htm
När man tolkar Bibeln utgå ifrån denlitterära genrevarje text har. Bibeln är inte en bok utan ett antal böcker som har fogats samman. Man brukar säg att det är ett bibliotek. Bibel kommer nämligen från det grekiska biblia som betyder böcker. Man kan därför inte ta lösryckta meningar från olika böcker i Bibeln och sedan sluta sig till att de är motstridiga. Det vore ungefär som att från en roman av Ernest Hemingway om spanska inbördeskriget ta en lösryckt mening och sedan ta en lösryckt mening från en historiebok från den spanska gymnasieskolan och ställa dem mot varandra och sedan säga att de är motstridiga. Så är det med Bibeln: vissa böcker är poesi, andra mytologi, andra, historia etc. Också inom varje enskild bok förekommer ofta olika litterära genrer. Dessutom måste man analysera varje ord. Det används t.ex. olika metaforer eller ordvändningar som är typiska för den tidens mentalitet. Då måste man försöka förstå vad den enskilde författaren ville framföra för budskap när han använde ett visst litterärt grepp.
Det är lätt attfeltolka Bibeln. Varje hebreiskt ord kan ju ha flera betydelser. Det gäller också de grekiska orden. Nya Testamentet är ju skrivet på grekiska. även om man använder de kriterier jag skickade dig i förra brevet kan man komma fram till olika tolkningar av en och samma bibelvers.
För oss katoliker kan denna svårighet överbryggas genom att vi ha ettofficiellt läroämbetemed befogenhet att tolka Bibeln. Det var apostlarna och deras medlärjungar som skrev Nya Testamentets skrifter. Deras egen intention med vad de skrivit förde de vidare till sina efterträdare och lärjungar. Jesus själv gav apostlarna denna uppgift och för att fullgöra den gav han dem den Helige Ande som skulle upplysa dem och vägleda dem så att de inte skulle ta fel. Detta kallas för garantin om ofelbarhet. Vi tror att Gud kan garantera detta genom sin Ande eftersom vi tror att Gud är allsmäktig (att han kan allt). Eftersom apostlarna insåg att de inte skulle leva till Kristi återkomst utsåg de efterträdare som skulle fortsätta med denna uppgift.
De förmedlade dem då den Helige Ande som de själva hade mottagit. Detta kallas i Katolska Kyrkan för vigningens sakrament:
Enligt apostlarna och deras efterträdare är det så dessa texter skall tolkas.
De tidigaste kristna skrifterna vittnar om att apostlarna och deras efterträdare hade denna syn. Denna yttersta garanten för den autentiska apostoliska (Enligt apostlarnas intention. De skrev ju Nya Testamentets skrifter) tolkningen var Petrus. Och efter honom hans efterträdare på Roms biskopsstol.
Se de tidiga kristna författarnas syn:
Apostolisk succession http://www.katoliknu.se/html/artcl_apsuccs.htm
Petrus i patristiskt tänkande http://www.katoliknu.se/html/artcl_petrus.htm
Apostoliska stolens primat http://www.katoliknu.se/html/sacr_pave.htm
Traditionen, Bibeln eller båda? http://www.katoliknu.se/html/artcl_trad_bibel.htm
Gudomlig Tradition och Helig Skrift http://www.katoliknu.se/html/artcl_bibel5.htm