(2002-05-11)
Vill du försöka svara på något annat som jag funderar en del på? Jag blir mer och mer övertygad om att det inte finns något objektivt sant. Till exempel filosofen Benedict Spinoza pratar ju om att "Vi vill inte det goda, utan det vi vill kallar vi gott." Jag kan absolut förstå att man önskar att det fanns objektiva, orubbliga värden som går bortom mänskans nyckfullhet.. men jag förstår inte hur man kan vara övertygad om detta.
Jag tycker mycket om Jesus kärleksbudskap i den kristna tron, men jag ser en agnostisk gudssyn som något självklart.
Kan du förklara varför du tror på Gud? Vad får dig att tro annat än att du inget kan veta? Med vänliga hälsningar/ Henrik
Hej igen!
Dina tankegångar är intressanta och rätt vanliga. Många säger sig vara agnostiker, d.v.s. misstror sin egen förmåga att kunna veta något absolut. Erfarenheten att vi misstar oss, att även välvilliga människor ser saker olika, tycks ju bekräfta denna inställning. ändå borde du fråga dig: denna din övertygelse att absoluta sanningar inte kan uppfattas, är den absolut?
Om den är absolut, har du åtminstone denna sanning som säker insikt. är den inte absolut, kan du inte yttra någonting längre, eftersom allt är relativt. Jag kan bara önska dig att tänka vidare. Hur erfar du dig själv? Finns du själv, eller är du också relativ?
- Här ges, menar jag, en ansatspunkt till ett objektivt tänkande. Vägen till att bejaka bestämda sanningar som absoluta, kan dock vara lång.