(2002-08-12)
En god vän och jag har diskuterat katolska kyrkan och dess förståelse av treenigheten. Förenklat kan man säga att våra ståndpunkter är: 1/ Enigheten består i att de tre står i ett uniktförhållande till varandra, men utan att det för den skull är fråga om samma individ. 2/ Det är fråga om tre olika sätt som Gud kan uppenbara sig på, Gud-Sonen, Gud-Fadern & Gud-Heliga anden. Alltså en person men tre olika uttryck.
(H2O;Is-Vatten - ånga)
ännu mer förenklat kan man säga att vi diskuterar huruvida Jesus är Gud eller "bara" står i ett unikt förhållande till Gud. Vi skulle uppskatta ett så enkelt svar som möjligt men gärna med en hänvisning till Kateskesen. /Bert
(2002-08-13)
Tack för ditt snabba svar, även om jag måste erkänna att det inte rättade ut några frågetecken. Grundfrågan står kvar; är Jesus Gud?
Frågan känns för mig oerhört essentiell med tanke på Jesu ord i Johannes 17:3 " Och detta är evigt liv, att de känna dig, den enda sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus." (1917) För mig känns det oerhört svårt att nöja sig med förklaringar som innehåller mysterier när Jesus själv säger att jag måste lära känna både honom och Gud.
Spetsar inte Paulus till det ännu mer när han säger att: "Så skolen I kunna föra en vandel som är värdig Herren, honom i allt till behag, och genom kunskapen om Gud bära frukt och växa till i allt gott verk."?(Kolosserbrevet 1:10 (1917)) Paulus ställer här verkligen krav på oss att lära känna Gud eftersom det grekiska ord i texten som är översatt med "kunskap" är E.pi'gno.sis, som ju är en förstärkt form av det grekiska ordet gno'sis, kunskap. Paulus säger faktiskt att vi ska ha en exakt, precis eller fullständig kunskap om Gud! Nu tror inte jag att han menar att vi bokstavligen ska kunna skaffa oss en exakt kunskap om Gud, jag menar vi inser ju inte ens tillfullo vad en ande är. Men ändå så känns det som att både Paulus och Jesus tanke ligger långt ifrån att säga att Guds väsen är ett absolut mysterium för oss? Kan vi egentligen fylla deras krav på att verkligen lära känna Gud?
/Bert
Vad gäller Treenigheten eller Trefaldigheten, som allt annat som rör
Gud,
är vårt språk fullständigt otillräckligt därför att vi människor är
otillräckliga. Vi kan endast uttrycka vad Gud inte är. Han är och förblir
'den helt andre'. Allt vad vi säger om Gud kan endast uttryckas analogt.
ändå omfattar katolsk teologi en diger traktat "De trinitate", men allt på
nämnda villkor.
Efter långa diskussioner har man på koncilierna i Nicea (325) och
Konstantinopel (381) formulerat den trosbekännelse som fortfarande användes
i varje mässa "... en Gud, allsmäktig Fader, ... en Herre, Jesus Kristus,
... av samma väsen som Fadern, ... den helige Ande, ... som utgår av Fadern
och Sonen, som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och förhärligas ..."
Som en kort formel har man sammanfattat: "ett och samma gudomliga väsen,
tre olika personer".
De tre personerna är alltså inte enbart olika sätt för Gud att visa sig. Inte som olika aggregattillstånd av en och samma ämne, utan tre distinkta personer. En 'förklaring' kan vi givitvis aldrig få. Treenigheten är och förblir ett absolut mysterium för oss. En sak kan vi dock tydligt konstatera: att beskriva Treenigheten som ett väsen i tre personer strider inte mot logiken. Gud är inte ett och tre under samma aspekt. Utan just som kyrkan uttryckte det: ett väsen, men tre personer. Efter alla difficila trinitetsspekulationer - som är fullt meningsfulla - står man till slut ändå framför Bibelns enkla förkunnelse om den allsmäktige Skaparen, den människoblivna Sonen och den i allt verksamme Heliga Anden.
För mer omfattande, framförallt historiska uppgifter om trinitetslärans uformning hänvisar jag till Katolska kyrkans katekes, nr 232 följande.
Hej igen!
Gud är och förblir ett absolut mysterium för oss, av det enkla skälet, att det ändliga aldrig kan fatta det oändliga. Vi kan dock mer och mer uppfyllas av Gud allt efter vår fattningsförmåga. Till detta K(atolska) K(yrkans) K(atekes) s.25 ff. Att Jesus Kristus verkligen är Guds son, den andra personen i Treenigheten, bevittnar hela Nya Testamentet. Konciliet i Chalcedon (451) formulerade om Jesus Kristus: Han är verklig människa och verklig Gud, en person med två naturer. Se K.K.K. s. 123 ff. Till de anförda ställena: Johannes slår fast, att kännedom av den ende sanne Guden och honom som Gud har sänt, Jesus Kristus, är det eviga livet för människorna. Paulus bifogar aspekten detta liv måste bära frukt redan i det jordiska livet. För båda är en abstrakt intellektuell kunskap om Gud främmande. Att känna Gud betyder alltid att leva av Guds kraft.