Hur försöker Katolska Kyrkan lösa teodicéproblemet?

(2005-10-10 - 14)

Fråga

Hur försöker Katolska Kyrkan lösa teodicéproblemet? Hur försöker ni få den existerande ondskan att gå ihop med guds påstådda godhet och allsmäktighet?

Svar

Teodicéproblemet (av fr. théodicée, en bildning till ¤teo- och grek. di_k\ 'rätt(visa)'), term införd av Leibniz för problemet om det ondas existens i en värld som antas vara skapad av en Gud som är både god, allvetande och allsmäktig.

Den kristna lösningen ser det onda som inte existent. Det är ingenting i sig. Det har visserligen påfallande konsekvenser, men är åndå ingenting, utan kan liknas vid ett "hål" i verkligheten, som kunde vara fyllt, borde vara fyllt, men är inte det.

När Gud skapade människan och hela världen var allting "mycket gott". Människans frihet var inriktad att göra det goda. Men hon vägrade. Hon gjorde inte det goda hon var kallat till. Så uppkom "hålen".

Men, så är man benägen att fråga, kunde inte den Allsmäktige skapa människan utan risk arr hon förstör? - Nej! Det kunde han inte. Hade han skapat människan utan frihet, hade inte det högsta goda på jorden varit möjligt: ett fritt "ja" till Gud, ett svar till Skaparen.

Inskränker detta inte Guds allmakt? - Nej! Gud är allting. Ingenting kan komma till.

Detta är i korta drag den kristna synen på det onda och dess uppkomst. Det säger sig självt, att det följer många nya frågor, t.ex. varför människan fullt medvetet vägrade att skapa det goda och orsakade sitt eget elände, m.fl.

Sammanfattning:

- Det onda är ingenting i sig. Det kan bildligt talat uppfattas som ett "hål" i verkligheten, något som kunde vara, borde vara, men inte är.
- Vår fria vilja väljer alltså inte mellan det goda och det onda som man väljer mellan två ting. Den kan endast vägra att göra det goda.
- Människan har en positiv inriktning till det goda. Vägra hon att följer den och "gör det onda", handlar mot sitt eget väsen. Hon "gör sig ihålig".
- När Gud skapade människan och hela världen var allting "mycket gott".
- Människan vägrade att följa inriktningen till det goda. Därmed kom det onda in i världen, uppstod det "hål" skapelsen.
- Gud är "den varande" och "den allgode". Han kan inte samtidigt inte vara och vara ond.
- Gud kan inte veta vad det onda är, eftersom det inte finns. Men han vet mycket väl vilka konsekvenser det har att vägra göra det goda.
- Allting han skapar har del i varandet, är därför god.
- Människans frihet är som den Allgodes gåva inriktad till det goda.
- Människans frihet - och förstånd - är konstitutiva element för personen.
- Gud kan skapa - och har skapat varelser utan frihet. Men då är de inga personer. Djur är sådana väsen som är inbundna i sin värld.
- Att förstå sammanhangen och välja handlingen därefter står högre i varandet än att inte förstå och inte välja. Gud ville ge oss dessa gåvor genom vilka människan står honom närmare.
- Kunde han inte utesluta risken att människan vägrade följa frihetens inriktning till det goda och "gjorde det onda"? - Nej, det kan Gud inte. Han kan inte ge frihet med möjligheten att vägra det goda och samtidigt inte ge möjligheten att vägra det goda. Gud kan inte motsäga sig själv.
- Inskränker detta inte Guds allmakt? - Nej! Eftersom den kontradiktoriska motsatsen till något är intet. Gud kan inte samtidigt skapa och inte skapa. Då skulle han vara en motsägelse sig själv. Logiken gäller också för Gud, eftersom han är dess ursprung.
- Varför skapade då Gud människan med frihet som innebär så stora risker?
-Vi kan inte utröna Guds rådslut. En fingervisning: Varför längtar vi efter samvaro med andra människor? För att kommunicera, beundra, älska ...
- Guds uppenbarelse i Jesus Kristus visar oss: "Han ville vara lik oss i allt, utom i synd" (ur mässans liturgi). Sin yttersta kärlek till människorna visade han när han utgav sig för dem i döden på korset.

Jag hoppas att har givit åtminstone några tankar att fundera över. Du är välkommen åter för att eventuella obegripligheter kan klaras ut.

Team fråga prästen!

Fråga

Hejsan Peter!
Tack för ditt långa svar; nu förstår jag lite bättre! Men jag kan ändå inte påstå att jag förstår. För även om vi inte talar om 'ondska' så tycker ju i alla fall jag att det var väldigt dåligt med den där senaste stora tsunamin. Och den tror ni väl ändå att gud var ansvarig för? Om han har skapat allt, och kunde ha gjort sin skapelse annorlunda, så hade vi ju kunnat slippa tsunamin! Dessutom så skulle det säkert ha varit enkelt för gud att stoppa den efter att han väl "råkat" sätta igång den. Så antingen var inte gud ansvarig för tsunamin, eller så gjorde han något som i alla fall jag tycker var väldigt dåligt. För ni menar väl inte att det var människorna som satte igång tsunamin? Hur jag än försöker läsa ditt svar så kan jag ändå inte hitta något svar på teodicéproblemet när det gäller allt det lidande som inte människorna har orsakat.

Det är bra att du tar upp det här med logik, ett av mina favoritämnen! Det är ju skönt att höra att inte ens gud kan komma undan med kontradiktioner. Leibniz, som ju hade koll på logiken, visste att hans lösning behövde vara logisk, och det är ju hans uppfattning att vi lever i den bästa av möjliga världar (även om detta var Voltaires satiriska formulering, och inte Leibniz' egen). Tsunamin var enligt Leibniz det bästa som kunde ha hänt. Men inte enligt mig, och jag hörde inte heller några katoliker som jublade. Svenska kyrkan försöker lösa teodicéproblemet genom att tumma på guds allsmäktighet, men det hjälper ju inte så länge de hävdar att gud har skapat allt. Leibniz var ju katolik, och kanske är hans förnekande av ondskan närstående er syn att onskan inte existerar. Men det är hur som helst ingen lösning, så länge ni inte håller med Leibnitz om tsunamins oerhörda perfektion: om bara hundratusen människor hade dött så hade det inte varit lika bra. Ibland låter faktiskt Leibniz värre än nazisterna, vars gärningar för övrigt var det bästa som kunde ha hänt. Låt mig tvivla. Så på vilket sätt skiljer sig er lösning från Lebniz'? Med vänliga hälsningar/Tristan

Svar

Hej igen!
För att säga det klart: Vi människor kan aldrig fullt ut 'förstå' Gud, hans fullkomliga skapelse och 'det onda som hål' i Guds verk. Vi kan se några 'linjer' som konvergerar, även om vi aldrig kommer till deras skärningspunkt. Vi är för begränsade.
Du hänvisar till tjunamin. Visst kan ingen människa göras anvarig för den - inte direkt. är det säkert att det inte består något samband mellan vårt miljöbeteende och/eller andra fenomen och jordbävningar? Jag är inte naturvetare och kan inte påstå det, men fråga kan jag. När Nya Testamentet talar om, att också skapelsen 'längtar och trängtar efter sin befrielse', är det inget bevis, men värt att tänka över.

Några korta kommentarer: Gud är inte underkastad logiken, utan han sätter logiken.Gud är. Allt annat beror på honom.

Leibniz var inte katolik, utan troende protestant, men han arbetade för en återföreing av katoliker och protestanter.