Om synd och asteroider

(2002-08-02)

Fråga

Hej
När jag läser Fråga Prästensidorna saknar jag ett stort och viktigt kapitel, nämligen det som borde handla om syndbegreppet . Eller vad tycker du? Människor idag förstår inte vad "synd" är för något, de tror att det är något man "inte får göra", och ber man dem exemplifiera handlar det om "inte dricka alkohol, inte dansa" och så vidare. För en del ligger uppfattningen kvar sedan de svenska lågkyrkliga tiderna, då det i stort sett var synd att skratta. Min egen mamma, prästdotter som hon är, fick t.ex. inte gå på bio (inte någon sorts film) förrän hon var 18 år. Det, och många andra högst bigotta saker fick henne att till slut hata religionen.

Men först och främst är ju synd allt som skär av människans förbindelse till Gud, eller hur? Människor behöver få lära sig det, för då kan de också förstå hur en kristen kan säga att homosexuellt leverne, till exempel, är synd. Motargumentet brukar ju vara att homosexualitet handlar om "kärlek" och hur kan "kärlek" vara synd... hur kan "kärlek" jämföras med avundsjuka, förtal och andra saker, som man väl i princip kan acceptera som "synder". Så resoneras det.

Dessutom har ju Katolska kyrkan de två begreppen venialsynd och dödssynd. Det finns mycket att utveckla här. Kommer du / ni att göra en sådan rubrik framledes?

En annan fråga:

Vi har ju nyligen läst om den 2 km i diameter stora asteroid, som kanske kommer att kollidera med jorden d. 1 februari 2019. I Bibeln står att Herrens dag skall komma som en tjuv om natten (i vilken himlarna skall försvinna i ett stort dån eller något sådant). När Bibeln skrevs visste människor visserligen en del om astronomi, men förstod de himlakropparnas banor så att de kunde förutse en kollision mellan vår jord och en himlakropp? Idag har vi fantastiska möjligheter att mäta och förutse saker. Kan det vara så, att den asteroid som eventuellt kommer detta datum kan vara det som utlöser "Herrens dag"? I så fall, har vi därmed fått en slags respit nu, och att Gud av nåd har låtit oss få veta vad som skall komma? Jag läste för några dagar sedan en säkerhetspolitisk expert som skrev en artikel i Expressen om hur det skulle kunna bli om vi verkligen får veta att asteroiden kommer att krocka med jorden... hur världsekonomin brakar ihop, hur kriminaliteten ökar lavinartat och så vidare... mycket av det han skrev står redan, fast med andra ord, i Bibeln på de ställen som handlar om "the end times". Det är ett förfärande scenario, lika förfärande som asteroiden själv.

Vad jag har förstått är det en del bibeluttolkare som menar att Uppenbarelsebokens händelser mycket väl skulle kunna beskriva en kollision med en himlakropp eller effekterna av ett atomkrig, beskrivet i allegoriska termer enligt de referensramar de hade på den tiden. Men sedan hör jag andra, som talar om Bibeln som inspirerad skrift och Guds Ord (fundamentalister) som menar att då Gud inspirerade Bibeln visste han naturligtvis hur mycket vi i våra dagar skulle kunna komma att förutse, så att Herrens Dag kommer fortfarande, även för oss, att "komma som en tjuv om natten"... när vi allra minst kan förutse det, och på ett sätt vi absolut inte kan förutse, ens med de mätinstrument vi har idag.

I så fall... det måste väl betyda att asteroiden inte kan krocka men jorden, för om den gör det förintas det mesta av allt liv, och vad är det då för mening med en "Herrens Dag", när allt redan är förstört...?

... jag kan heller inte förstå de fundamentalistiska Kristna, som längtar efter den dagen, för även om det är som de säger, att Gud skyddar de sina, måste den dagen ju innebära så mycket lidande och död och förstörelse för "de andra", och hur kan Guds barn åse det utan att gripas av den mest fruktansvärda ångest och förtvivlan. Det går över min fattningsförmåga... Nej för egen del fasar jag för den dagen.

Vänliga hälsningar, Katarina

Svar

Som väl ursäktlig, kan jag enbart kommentera en och annan punkt i dina utläggningar. Men du är välkommen tillbaka om du vill ha en djupare diskussion av vissa moment.

Inledningsvis frågar du eftersyndabegreppet. Det är rätt så viktigt, speglar det dock hela grundläggningen av den kristnamoralen. Som du riktigt påpekar, har många rätt dimmiga föreställningar. Någon har sagt, att vår civilisation är inte omoralisk, den är moralisk, den avviker inte (enbart) från givna normer, den har kastat bort själva måttstocken.

I skapelsens grundlagar finns de normer som styr hela alltet, också det moraliska. Alla förnuftiga varelser kan uppfatta dem genom samvetet. Då är det inte fråga om att det, eller det är synd och måste undvikas, omoralen ligger inte i saker, utan i människans intentioner. Det går inte att smarta sig förbi samvetets befallningar, åtminstone inte i viktigare frågor.

Efter denna korta förklaring kan man enkelt definiera synd som ett medvetet avsteg ifrån sitt samvete.

Jesu Kristi förkunnelse förtydligar och sammanfattar dessa normer till en grundnorm: kärlek till Gud, nästan och sig själv. Att dela in och kategorisera synder är vanskligt. Man talar om synder som leder till andlig död/bryter relationen till Gud totalt och sådana som inte gör det. I saken kan skillnaden inte ligga. Gentemot den Absolute och Oändlige betyder det minsta avsteget ett totalt brott. Men vår halvblindhet räddar oss ofta. Vi vet inte riktigt vad vi gör. Det uppkommer skada, men inte död.
En annan viktig aspekt: synden är aldrig enbart min. Den skadar alltid också andra. Vid miljöbrott är det uppenbart, men även vid alla andra brott. - Så mycket om synden.

Asteroiden och den katastrof den sägs kommer att orsaka, står jag rätt främmande inför. Mig veterligen har det också blåsts 'faran över' under tiden. Men bortsett ifrån det står vårt öde förr som senare i Guds hand. Att Guds dag kommer, har Jesus sagt med all önskvärd tydlighet. Lika bestämd var han på, att vi inte kan veta, att det t.o.m. inte tillkommer oss att veta, vilken dag och vilken timme Fadern har bestämt. Jag tror inte, att en rest av mänskligheten kan titta på, hur större delen går under. Världens undergång, skapandet av en ny himmel och en ny jord, den slutgiltiga domen, himmelens härlighet och helvetets fördärv är begrepp som redan tillhör det kommande. Vi får väl - med mer eller mindre fog - spekulera, men veta kan vi inte.

En mycket meningsfull bok i sammanhanget kan vara Herman Seiler: döden - och vad kommer sedan?, Katolska Bokförlaget 1984

Team fråga prästen!