2000-11-23
Jag håller på med ett skolarbete som ska vara klart på måndag, och vi ska ta reda på hur kristendomen har spridit sig genom tiderna, från allra första början tills nu. Skulle bli mycket tacksam för svar!
Linda
Hej
Här har du en kort sammanfattning:
Alltsedan apostlarnas tid har den kristna tron spritt sig till olika länder och folk.
Före sin himmelsfärd gav Jesus sina lärjungar i uppgift att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar. Matt 28:18: "åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut".
Redan tidigt grundades den första församlingen i Jerusalem. Den första Pingstdagen växte den kristna församlingen med omkring tretusen människor. Kristendomen spreds sedan snabbt vidare redan under vårt första århundrade. Petrus lät döpa den hedniske hövitsmannen Kornelius i Caesarea jämte många av dennes vänner. Vid sidan av kyrkan i Jerusalem uppstod en ny församling i Antiokia, där många från Cypern och Cyrene omvändes till kristendomen.
Paulus och hans medhjälpare gjorde många missionsresor. Missionsresor företogs till Mindre Asien (nuvarande Turkiet), Makedonien och Grekland.
Men stora svårigheter fanns att utbreda den kristna tron. Förföljelser igångsattes mot de kristna. Aposteln Jakob den äldre blev halshuggen, och Petrus blev kastad i fängelse. Genom en ängels hjälp blev Petrus befriad från sina bojor och begav sig sedan till Rom, där han senare led martyrdöden.
Enligt traditionen begav sig aposteln Andreas till länderna vid Svarta havet, Bartolomeus till Mesopotamien (nuvarande Irak) och enligt några legender även till Indien, Tomas till Persien och Indien, Mattias till Kappadokien och trakten vid Svarta havet och vidare till Etiopien.
Redan under apostlarnas tid spreds kristendomen alltså utanför det egna landets gränser och fick förankring i de flesta av det romerska rikets provinser. Under den närmast följande tiden spreds den kristna tron även utanför det romerska väldet. Särskilt bland stadsbefolkningen vann den kristna tron anhängare. Redan vid början av 300-talet utgjorde biskopssätenas antal omkring 1 500. Flera orsaker har bidragit till den snabba spridningen: kristendomens gudomliga ursprung, gynnsamma yttre tidsförhållanden med snabba förbindelser i det stora romerska väldet; korsets gudomliga höghet och värdighet; tecken och under som följde den kristna förkunnelsen; de kristnas osjälviska kärlek till nästan och deras ståndaktighet under förföljelser.
Men stora hinder fanns också. Den romerska staten krävde att man offrade till kejsaren, något de kristna inte kunde delta i. Med orätt fick de kristna även skulden för många olyckor som inträffade i landet. Man räknar med tio förföljelser från kejsar Neros regering (54-68) fram till Konstantin den store ( 300-talet). Tusentals kristna fick lida martyrdöden. Petrus och Paulus led martyrdöden i Rom år 67.
Under Konstantin den stores tid upphörde förföljelserna och kristendomen blev tillåten och t.o.m. gynnad. Med en offentlig kungörelse, ediktet i Milano, förkunnade Konstantin, att de kristna därefter skulle fritt få fira sina gudstjänster, utan att någon hindrade dem. På 380-talet blev kristendomen det romerska rikets officiella religion.
Kristendomen hade så småningom spritt sig till stora delar av Europa. Gallien (Frankrike) var kristet sedan slutet av 400-talet. Hundra år senare sände påven Gregorius den store munkar till Britannien (England) för att där predika evangelium. I början av 700-talet kom Sankt Bonifatius med Kristi lära till Germanien (Tyskland).
Här i Norden var människorna ännu hedningar. Det hände dock att vikingarna på sina färder fick höra talas om Frälsaren Jesus. Men den första missionär, som kom till vårt land, var den helige Ansgar. På 800-talet kom han från Frankrike till Sverige. 829 kom han till Birka på Björkö i Mälaren. Kristendomen fick dock ingen större spridning i vårt land vid denna tid. Av större betydelse blev det att S:t Sigfrid (död 1030) kom från England till Sverige tillsammans med sina tre systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman. Sigfrid grundade många kyrkor i landet bl.a. i Växjö.
Många missionärer verkade i vårt land. De förde ett hårt och svårt liv, och flera av dem dog som martyrer. S:t Botvid och S:t Eskil verkade i Södermanland, benediktinmunken den helige David i Västmanland och S:t Staffan i Hälsingland.
1500-talet och 1600-talet var de stora geografiska upptäckternas tid. Det var också missionernas tid. Tusentals präster begav sig till de nyupptäckta länderna för att lyda Jesu missionsbefallning. De stöddes av de kristna i Europa, vilka samlade pengar till deras resa och uppehälle. Under 1500-talet kom många dominikaner, franciskaner och senare även karmeliter och jesuiter från Spanien och Portugal till Sydamerika för att dela med sig av sin kristna tro. Jesuiterna hade särskilt stor framgång i Sydamerika. Tusentals människor kom till tro på Kristus.
De första invandrarna till Nordamerika var protestanter, huvudsakligen britter och holländare. Senare kom katolska missionärer till Canada från Frankrike.
Till Nordamerika kom det människor från nästan hela jordklotet och tillhörande olika religioner och kristna samfund. Det har också uppstått många nya sekter i USA. Bland de många samfunden är Katolska Kyrkan den största i USA.
S:t Franciskus av Xavier (1506-1552), en av de första jesuiterna, predikade kristendomen i Indien och Japan. Många kom till tro och blev döpta. Men i början av 1600-talet blev de kristna misstänkta för att vilja hjälpa Spanien och Portugal att erövra Japan. En förföljelse sattes igång och många avrättades. Ungefär 35 000 kristna föll offer för denna förföljelse. 200 år senare, när nya missionärer anlände till Japan, fanns det fortfarande 20 000 kristna i landet. I dag har katolikerna många skolor i Japan.
Kina har länge varit stängt för "barbarer", d v s folk från andra länder. En av de första som kunde predika kristendomen här var den italienske jesuiten Matteo Ricci (död 1610). Han levde som en kines bland kineserna och vann på så sätt deras förtroende. När kommunisterna fick makten i Kina försökte de förinta den katolska kyrkan. Kyrkan i Kina blev till en "tystnadens kyrka". Trots grymma förföljelser finns det dock vittnesbörd om kinesiska kristnas trohet mot Kristus.
I Indien fanns det kristna sedan mycket lång tid tillbaka. De som bor i de äldsta kristna områdena, längs Malabar-kusten i sydväst, kallar sig Tomaskristna. På 1500-talet kom Franciskus Xavier till Goa norr om Malabar. Därmed spreds kristendomen till större områden. I hela Indien finns det idag omkring 7 miljoner katoliker. De kristna missionärerna i Indien har främst verkat bland de kastlösa, som är Indiens fattigaste människor.
På Söderhavsöarna började missionsarbetet rätt sent. En missionär, som fått världsrykte, är belgaren fader Damian, som gav sitt liv för de spetälska.
Afrika hade många kristna församlingar under de första århundradena efter Kristus, både på norra kusten och på västkusten. Mycket blev förstört under folkvandringstiden och sedan av araberna. Etiopien är ett gammalt kristet land. Men det inre av Afrika var okänt ända tills engelsmännen Livingstone och Stanley började utforska det. I deras spår följde protestantiska missionärer. I mitten av 1800-talet trängde även in i landet. Många missionärer dog av malaria eller på annat sätt. Men deras offer bar frukt. Nu för tiden finns det tusentals präster i de svartas världsdel. Det svåraste problemet för Afrikamissionen är islam. Bland dm som försökte komma till tals med dem är Charles de Foucauld.
I våra dagar består mission inte endast av att människor från Väst reser till främmande länder och missionerar. Det blir allt vanligare att mission sker från främmande länder till de sekulariserade länderna i Väst. I missionsarbetet betonas även dialogen alltmer.