2001-05-03
Hej fader Daniel!
Jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig med en sak.
Det är nämligen så att jag håller på att göra ett arbete om katolska traditioner och jag skulle bli jättetacksam om du ville berätta så mycket och så detaljerat som möjligt om hur ni firar nyår.
Tack så hemskt mycket på förhand.
/Sanna
Hej
Som du vet är Katolska Kyrkan en universell kyrka och den finns verkligen överallt, på alla kontinenter. Det är alltså mycket olika hur katoliker firar nyår. Här i Sverige finns katoliker från ett hundratal olika länder, från jordens alla hörn och alla har sina traditioner för nyårsfirande. När man har fått ett nytt hemland blir det efter en tid, speciellt om man har barn, en blandning av de olika traditionerna. Gemensamt är dock att man gärna vill gå till kyrkan. I den katolska helgonkalendern firas den 31 december påven Sylvester I som levde på 300-talet. Nyårsnatten brukas i katolska länder kallas för Sankt Sylvesters natt.
På Nyårsdagen firar man en mässa till Jungfru Marias ära. Jag antar att en del präster firar denna mässa redan på Nyårsafton. Den firas också i vitmässhake, kanske med en Maria-emblem av något slag. På den 31:e dec. firar man annars Påven Sylvester I. Men, som sagt, du tänker antagligen på den särskilda mässan som kan firas vid det borgerliga årets början.
Vad präster säger i sin predikan är givetvis helt individuellt. Det vore naturligt för honom att anknyta till det som har hänt under det gångna året och kommenterar människor förhoppningar, rädsla, prioriteringar etc. utifrån evangelietexterna. Det finns två att välja mellan: Matt 6:31-34 och Luk. 12:35-40.
På Nyårsafton är det vanligt, men inte påbjudet för präster att fira en särskild mässa som står i missalet under "Initio anni civilis" (vid början av det borgerliga året). Denna mässa oftast betraktas som en tacksägelse för det gångna året och firas i vit mässkrud. På nyårsaftonskväll t.ex. kl 18.00 (tiden kan variera) har vi denna tacksägelsemässa. Under den brukar man bl.a. nämna det som hänt i församlingen under det gångna året i fråga om sakramenten; t.ex. hur många som döpts, vigts, begravts etc. Efteråt kan det vara öppet hus - nyårsfirande - i församlingarna. Man tar mat med sig, knytkalas, och det blir en härlig blandning av mat från olika länder. Dans kan förekomma, t.ex. folkdanser från olika länder eller modern dans med varje lands musik. Den som vill tar vin till maten och man brukar skåla i champagne kl 24.00. Fyrverkerier använder vi som alla andra.
Det finns inte någon särskild mat i katolska hem på nyår. Det är ganska vanligt att man äter som på juldagen t.ex. i engelsktalande länder kalkon, skinka och förstås Christmas-pudding.
Den 1 januari Guds Moders Högtid. Dagen hålles som en böndag för freden i världen. Läsningarna och evangeliet för mässan 1/1-01 är: 1:a läsn. 4 Mos 6:22-27, Responsoriepsalm: Ps 67, 2:a läsn. Gal 4:4-7, Ev. Luk 2:16-21.
De flesta katoliker i Sverige har en bönbok som heter "Oremus" (Låt oss be). Där finns det böner för alla tillfällen, ibland också kommentarer. Här är kommentaren till Nyår: I Jesu namn. Att bli en erfarenhet rikare, det innebär oftast att man erfar sin begränsning. Någonting blev annorlunda än man tänkt sig. Detta annorlunda kanske förde oss dit vi själva inte ville (Joh 21:18). Men efteråt inser vi att den erfarenheten, just där den smärtar som mest, har vidgat våra horisonter, gjort oss mognare, mindre själviska, mera mänskliga. - Det gångna året har lärt oss hur lite vi förfogar över vår tid, vår lycka och olycka. Vi inser det provisoriska i alla våra planer och företag. Men om vi alltid lever i Guds nu, förs vi med tiden närmare den mognad som Gud har avsett för varje människa.
De psalmer man sjunger vid Nyår kan variera från församling till församling. Eftersom Nyår infaller under Jultiden är det naturligt att sjunga julpsalmer. Firas mässan på andra språk än svenska är det naturligt att man sjunger psalmer och sånger från sina hemländer. Exempel på julpsalmer på svenska man gärna sjunger är Dagen är kommen (Sv.Ps. 122), Ett barn är fött på denna dag (Sv Ps 126), Herdar som på fälten vaktat (Sv.Ps.429), Stilla natt (Sv.Ps. 114), Nu har Kristus kommit (Katolska kyrkans psalmbok, Cecilia 540, en psalm från Polen, vilken även finns i Svenska Kyrkans psalmbokstillägg), O kom, alla trogna (Cecilia 539). På nyårsafton kan man sjunga någon psalm som handlar om årsskifte t.ex Giv, o Jesu, fröjd och lycka. Ett nytt år går åter in (Sv.Ps 194). Man kan också sjunga någon psalm med tacksägelsekaraktär t.ex Tack, gode Gud, för allt som finns (Sv.Ps. 23). Eftersom den första januari i Katolska Kyrkan är en Mariadag är det naturligt att sjunga åtminstone någon Mariahymn denna dag. Man kan t.ex sjunga Stjärna över haven (Cecilia 464), Var hälsad Herrens Moder (Cecilia 471, i något annan form Sv.Ps. 480) eller O du heliga, rena, saliga jungfru moder Maria (Cecilia 473).