(2002-12-13)
Jag å min kompis Behnam håller på med ett skolarbete om katolska samhällsläran. Och jag undra om du kunde besvara på nåra av mina frågor.Vi ska ha en debatt i skolan där jag å min kompis ska vara katoliker å berätta om vad ni tycker om t.ex: om kärnkraft, miljö osv.
Ja nu kommer mina frågor:
1. Individ - samhäll, vad är viktigast?
2.a. Va tycker du om kärnkraft?
2.b. Bör man ta bort det?
3.a Va tycker du om arbetslöshet?
3.b. Arbetsmarknad?
3.c. Regler?
4. Offentlig sektor?
5. Skatter?
Snälla kära präst svara så fort som möjligt jag måste kunna allt detta
tills imon!!!!! mvh Ali
Jag svarar i nummerordning.
1. Katolsk sociallära har tre gundprinciper: personprincipen (individen)
- kollektivprincipen (samhälle) och subsidiaritetsprincipen
(förhållanden mellan individen och samhället).
Personen är det första och grundläggande. Varje människa är person
skapad till Guds avbild och som sådan okränkbar. Varje person är anlagd
till gemenskap.
Samhället är därför inte en fri överenskommelse, utan har sin grund i
personens väsen.
Subsidiaritet säger att ingen högre instans får lägga sig i vad lägre
kan klara av, tvärtom skall den sätta de lägre instanserna i stånd att
klara sin uppgift.
Jag bifogar två artiklar ur Nationalencyklopedin, Multimedia 2000
"Sociallära, en inom romersk-katolska kyrkan utvecklad lära om den rätta
samhällsordningen. Som dess första dokument räknas Leo XIII:s encyklika
om arbetarfrågan, Rerum novarum (1891). Den har sedan utvecklats till en
mer omfattande politisk teori i socialencyklikor av de följande påvarna.
När påven uttalar sig i samhällsfrågor utgör denna sociallära grunden.
Den kan inte inrangeras i någon politisk åskådning utan antas ha
giltighet inom olika politiska system.
Subsidiaritetsprincipen (ty. Subsidiaritätsprinzip, av lat.
subsidia_rius 'reserv-', se vidare ¤subsidier), närhetsprincipen, term
som ursprungligen hämtats från den katolska kyrkans sociallära, främst
känd genom Unionsfördraget (Maastrichtfördraget), där den innebär att
beslut inom områden där Europeiska unionens (EU:s) organ inte har
exklusiv kompetens skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs.
nationellt, regionalt eller lokalt. Endast under förutsättning av att en
bättre måluppfyllelse kan uppnås skall beslut i ärendet fattas på
gemenskapsnivå. Begreppet är politiskt omstritt eftersom någon
preciserad definition inte finns och det dessutom är oklart vem som
skall besluta om vad som faller under principen." Slut citat
2a) Katolska kyrkan har ingen doktrin angående kärnkraften. Det
tillkommer fackmännen och hela folket att bilda sig en uppfattning och
handla därefter.
Jag själv anser att kärnkraft är en ren energiform och vid noggrannt
kontrollerad skötsel inte farligare än andra energikällor.
2b) När man har nonchalerat den verkliga knäckfrågan - avfallets slutförvaring - kan man lika gärna fortsätta ett tag, menar jag. Man borde forska på kärnfusion som lär vara ren och ger nästan obegränsad energi. Men tydligen skyr man kostnaderna.
3a) Varje människa har en naturgiven rätt till försörjning och utveckling av hennes färdigheter. Därav följer dock inte en rätt till avlönat förvärsarbete. Man kan tänka sig en annan modell till försörjning. Eftersom världen ensidigt gått in på avlönat förvärsarbete som källa till livsuppehälle, gör arbetslöshet stor skada. Till avsaknaden av en försörjningsmöglighet kommer de psykiska skadorna att känna sig utanför samhället.
3b) Att reglera efterfråga och anbud av arbetskraft genom marknadsregler är i och för sig inte fel när det sker i reglerade former och mellan jämnstarka parter. Här har fackföreningar sin uppgift. Principiellt måste dock kritiseras att arbetsgivarna satsar sitt kapital, en sak, arbetstagaren satsar sin existens som person. Dessa värden ligger inte på samma nivå. Påven Johannes Paulus II har betonat det i sin rundskrivelse "Arbete före kapital" www.katolskbokhandel.com
3c) Eftersom man kan ha olika syn och värderingar, är reglerna en politisk fråga som riksdagen måste fastställa. Därmed inte sagt att inte vissa grundregler följer ur människans natur och inte får sättas åt sidan.
4) I våra trakter har den offentliga sektorn utbrett sig kollosalt. I princip är det de enskildas / bolagens sak att tillgodose samhällets behov. Men de måste kontrolleras av lagar och förordningar.
5) Självfallet kan inget samhälle klara sig utan skatter. Det är dock omoraliskt och kränker människans värdighet som person att först ta ut stora skatter och sedan ge pengarna tillbaka i alla möjliga former av bidrag.
