Hur firar man påsken och julen i den katolska kyrkan?
Påsken är höjdpunkten på hela kyrkoåret. Hela fastetiden från Askondagen (40 dagar före påsk) är förberedelse. Stilla veckan inleds med Palmsöndagen (= söndagen före Påsk), följd av "De heliga tre påskdagarna": Skärtorsdagen, Långfredagen och Påsknatten och -dagen.
Påsknatten har en lång och dramatisk utformning. Den börjar med välsignelsen av den nya elden och påskljuset som brinnande bärs in i den mörka kyrkan. Därefter följer läsningar från skapelseberättelsen, israeliternas räddning igenom Röda havet till profeternas förkunnelse om ett nytt rike. Efter att har välsignat dopvattnet döps dopkandidaterna. Församlingen förnyar sina doplöften och först därefter firar man mässan ungefär som vanligt. Det som i natten har firats i dramatiska men enkla former, firas i högtidliga former i påskdagens högmässa. Efter den välsignas ofta påskmaten som folk tar med sig hem.
Julen som Guds människoblivande firas med tre mässor med olika texter: Julnattens mässa (ofta midnattsmässa) med det kända julevangeliet, Julottan (tidig på morgonen) med texter om herdarnas tillbedjan av den nyfödde Jesus, Juldagens högmässa med Johannes' evangelium om Ordet (Jesus Kristus) som blivit människa. Annandag jul tillhör inte själva julfirandet utan är det första martyrets dag: den helige Stefanos som stenades till döds i Jerusalem.