Skapelseberättelsen

Biblisk kvinnosyn

1998-04-15

Fråga

Hur ser katolska kyrkans kvinnosyn ut? (En jättefråga, men vi är väl mest ute efter omdet strävas efter jämlikhet eller inte).

Svar

Jag skall svara genom att använda mig av skapelseberättelsen i Första Moseboken 2:

• 7. Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. 8. Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som han hade danat. 18. Och Herren Gud sade: ”Det är inte gott att mannen är ensam. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som anstår honom.” 19. Och Herren Gud danade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar och förde dem fram till mannen för att se hur denne skulle kalla dem; ty som mannen kallade varje levande varelse, så skulle den heta. 20. Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla markens djur. Men för Adam fann han inte någon hjälp, sådan som anstod honom.21. Då lät Herren Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. 22. Och Herren Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen. 23. Då sade mannen:”Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.”24. Därför skall en man överge sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.(1 Mos 2: 7-8, 18-24)

- Man och kvinna är skapade till Gudsavbild:

• Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem" (1 Mos 1:27).

De är enligt denna text Guds avbild var och en för sig och tillsammans. Det betyder att både mannen och kvinnan har en värdighet som är okränkbar pga likheten med Gud, att deras värde inför Gud är lika. Det innebär också att de tillsammans avbildar Gud: i sin gemenskap med varandra.

- Enligt 1 Mos 2:18 gjorde Gud kvinnan "som enhjälpsom anstår" mannen.(1Mos 2:24). "Hjälpen" i Gamla Testamentet är Gud själv, den som räddar i nöden, i faran. Det skulle kvinnan vara för mannen, en livsnödvändig följeslagare, en följeslagare som räddar från den största faran för människan: ensamheten. I gemenskapen finner människan livet, för det är då hon blir lik Gud (se ovan: 1 Mos 1:27) och Gud är liv och ger liv.

Här är några exempel från Psaltaren:

• 8 Herre, grip in! Rädda mig, min Gud! Du slår mina fiender på käken, du krossar de gudlösas tänder.9 Hjälpen kommer från Herren. Ge välsignelse åt ditt folk! (Ps 3:8-9)3 Förbarma dig, Herre, jag är kraftlös, bota mig, Herre, min kropp tvinar bort4 och min själ är fylld av skräck –o Herre, hur länge?5 Kom tillbaka, Herre, rädda mitt liv, hjälp mig i din godhet, (Ps 6:3-5)

• Den värnlöse lämnar sin sak åt dig, du är den faderlöses hjälpare. (Ps 10:14)

• Jag litar på din godhet, mitt hjärta skall jubla över din hjälp. Jag vill sjunga till Herrens ära, ty han är god mot mig. (Ps 13:6)

• 2 Må Herren svara dig på nödens dag, må Jakobs Guds namn bli ditt värn.3 Må han sända dig hjälp från templet och stödja dig från Sion. (Ps 20:2-3)

-"Anstår"betyder på samma nivå, på jämnhöjd med på hebreiska. Mannen och kvinnan har därför samma värde som människor. De har däremot olika uppgifter i livet eftersom de är skapade olika. På de sättet kompletterar de varandra. Man kan förstås vända på texten ovan och säga att mannen också är en hjälp som anstår kvinnan. Det är ömsesidigt.

- Det verkar nämligen som att mannen inte skapades först och kvinnan sedan, så att mannen skulle vara viktigare och kvinnan komma i andra hand. Så har denna text ofta tolkats. "Adam" betyder nämligenjordvarelsepå hebreiska, inte man. Det är ordet adam som används i vv. 7-8. Det är först senare som texten talar om "man och maninna", på hebreiska "ish" och "isha" (man och kvinna), när det är två personer (1 Mos 2:23).

- De blev tillett kött. "Ett kött" betyder enhet på det personliga planet. De har en djup gemenskap, en gemenskap som är grundad på att de består av samma "material", samma beståndsdelar; de har samma mänskliga natur. Därför utropar mannen hänfört "Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött" när han får se kvinnan och upptäcker att hon är som han. De har alltså samma mänskliga värdighet, lika människovärde

Team fråga prästen!