2001-01-20
!!
Vi är fyra lärarstudenter som läser just nu läser en kurs som heter Interkulturellt samhälle. Vi har har fått i uppgift att ställa frågor till en religiös präst och vi önskar därför få svar på följande frågor:
1. Vad tycker du själv är bra / dåligt med din religion?
2. Finns det traditioner vid högtider som du tycker är speciellt viktiga?
3. Vilka traditioner finns i din familjs släkt?
4. Finns det olika skillnader i traditioner i olika familjer du känner?
5. Har du erfarenheter av olika uppfattningar om normer och värderingar hos dig och tex. äldre släktingar?
6. Vilka värderingar tror du är mest grundläggande hos dig? Och vilken av dem skulle du ha svårast att ändra på. Och varför just den?
7. Vilka rollförväntningar finns det på kvinnor och män i Sverige resp. din religion anser du?
mvh/Fyra lärarstudenter!
Hej
Här kommer svar:
1. Vad tycker du själv är bra/dåligt med din religion?
Jag tycker inte något är dåligt med min religion eftersom jag tror att den kommer från Gud själv. Med det menar jag att jag tror att det är Gud som har inspirerat människor att skriva Bibeln så att det blivit hans ord och att det är Kristus som har grundat Kyrkan.
Det som skulle kunna vara dåligt i Katolska kyrkan skulle i så fall vara det som kommer från mänskliga brister eftersom Kyrkan består av människor. Eftersom Kyrkan har funnits i över 2000 år så är antalet dåliga saker naturligtvis oöverskådligt. Det går inte att räkna upp. Varje katolik är ju en medlem av Kyrkan och bygger upp den. Det dåliga som NN i X-land gjorde år yyyy är då en sådan sak. även präster, biskopar, munkar och nunnor och andra ansvariga inom Kyrkan kan också ha begått misstag: Mycket finns nedskrivet i böcker i kyrkohistoria.
2. Finns det traditioner vid högtider som du tycker är speciellt viktiga?
Påsken är vår viktigaste högtid. Då är den viktigaste traditionen att gå på midnattsmässan. Men de traditioner som föregår Stilla veckan är mycket viktiga. Fastetiden börjar med askonsdagen. Då fastar man och blir välsignad med aska på huvudet. Sedan fastar man och äter inte kött under fredagarna. På palmsöndagen får man en grön kvist som välsignas under Palmsöndagsmässan. Denna bär man då man går i procession till kyrkan. Sedan sätts kvisten upp i hemmet.
Se om övriga högtider:
Katolska Kyrkan 2
3. Vilka traditioner finns i din familjs släkt?
Min familj är inte katolsk så de traditioner som finns är de vanliga traditionerna som svenskar praktiserar. Jul med julklappar, julgran, julmat. Påsk med målning av ägg, gömma äggen, påskmat. Midsommar med lekar och dans. Födelsedagsfiranden etc.
4. Finns det olika skillnader i traditioner i olika familjer du känner?
Inom min församling finns människor från 50 länder. I varje land finns speciella traditioner. Maten skiljer sig mycket från land till land. I vissa länder har man stora processioner under Stilla veckan, eller karnevaler före fastetiden. I många länder brukar man bege sig på pilgrimsvandring till någon kyrka som är tillägnad Jungfru Maria.- Då kan man gå barfota hela natten och komma fram dagen efter. Vandringen brukar avslutas med bikt och mässa. Under vandringen sjunger och ber man. I maj månad ber man i många länder Rosenkransen i hemmen. Efter Jul är många vana vid att få besök av prästen för husvälsignelse...mm.
5. Har du erfarenheter av olika uppfattningar om normer och värderingar hos dig och tex. äldre släktingar?
Min farfar var troende lutheran. Han höll mycket på plikt och ärlighet. Han läste Bibeln och bad varje dag och lärde mig om hur Gud tar hand om våra liv och visar oss den rätta vägen.
Mina föräldrar tycker det är viktigt att vara flitig, skaffa sig en utbildning och arbeta med saker som befrämjar människan. De tror på vikten av internationell solidaritet och rättvisa mellan länder, fred och miljöansvar.
6. Vilka värderingar tror du är mest grundläggande hos dig? Och vilken av dem skulle du ha svårast att ändra på. Och varför just den?
Det mest grundläggande tror jag är att sätta Gud på främsta platsen i mitt liv. Detta hoppas jag att jag aldrig skall ändra på.
Det är det första för mig eftersom Gud är människans mål och relationen med Gud är meningen med livet. I Katolska Kyrkans Katekes står det: Meningen med människans liv är att älska och ära Gud och att vi är skapta för honom: "Vi är på jorden för att göra Guds vilja och därigenom komma till himmelen. Gud vill, att vi skall tro på hans ord, hålla hans bud och använda hans nådemedel."; "Vad är meningen med livet? Vi skapades för att alltid vara fullkomligt lyckliga tillsammans med Gud. Fullkomlig lycka kan man endast hitta i fullkomlig kärlek och sanning, vilket Gud är. Lycka består inte av tillfälliga och ofullkomliga materiella ägodelar (Luk 12:15), sinnliga njutningar (Pred 1:8) och mänsklig vänskap, utan endast av en fullkomlig och evig vänskap med Gud. "Sök först Guds rike". (Matt 6:33). Våra hjärtan är utan ro, tills de får vila i dig". - Sankt Augustinus."
Jag har funnit meningen med mitt liv i att relatera allt till Gud, mina relationer till andra och till tingen: att älska människor i Gud och med honom, i hans kärlek och tingen för Gud.
7. Vilka rollförväntningar finns det på kvinnor och män i Sverige resp. din religion anser du?
I Katolska kyrkan har kvinnor och män alltid haft olika och kompletterande roller där de har samma mänskliga värde; nämligen sin likhet med Gud. Jag tror inte på en jämlikhet som går ut på att kvinnor och män i alla sammanhang måste göra samma saker på samma sätt, för i praktiken blir det att kvinnan skall anta mansrollen. Så tycker jag det tenderar till i Sverige: Kvinnorna måste ha samma arbeten som männen. Det verkar som man menar att idealet är att vara som mannen. Kvinnan skall göra karriär på i samma arbeten som männen. Ideologin om kvinnans erövring av arbetsmarknaden tycker jag verkar grunda sig på att mannen är idealet. Kvinnan måste bli lika bra som mannen, få samma kapacitet som han och samma privilegier som han. Men i detta menar jag att mycket av det som är det specifikt kvinnliga förloras, t.ex att vara mor.
Självklart tycker jag att kvinnor skall ha samma förutsättningar som män på arbetsmarknaden. Men jag tycker det måste finnas olika sätt att förverkliga det. Jag tycker inte de medel som används i Sverige är bra: att genom skattepolitik göra ett val omöjligt. Kvinnor i Sverige kan ju inte välja om de vill arbeta hemma med barnen eller arbeta på arbetsmarknaden. Man är tvungen att arbeta för att klara sig ekonomiskt. Enligt den katolska synen är det en mänsklig rättighet att ha friheten att bestämma att kunna ta hand om barnen. Det är en mänsklig rättighet att själv få uppfostra sina barn. Som det nu är tvingar Staten föräldrarna att lämna över större delen av barnens uppfostran till andra: daghems- fritids- och skol-personal. Bara höginkomstagare kan i Sverige välja att uppfostra sina barn själva, medan de som har en normal inkomst är mer eller mindre tvingade att överlåta barnens uppfostran till Staten.
Bland katoliker värdesätts moderligheten mycket. Att uppfostra barnen ses som en primär uppgift som kan vara viktigare än karriär i arbetslivet om det handlar om antingen eller. Vi menar att det är föräldrarnas uppgift att uppfostra barnen, inte Statens.
De flesta katoliker menar nog att det är mödrarna som har det första och främsta ansvaret för barnens uppfostran, men alltid i samarbete med barnens fäder. Detta gäller förstås mer under barnens första år. I Sverige där de båda makarna arbetar i de flesta katolska familjer har man i hög grad antagit den svenska synen att båda föräldrarna är lika ansvariga för barnens uppfostran. Kanske för att båda ser dem ungefär lika mycket: när de kommit hem från arbetet.
