Prästers olika titlar

2001-02-15

Fråga

Hej

Jag har en enkel fråga angående de titlar som en präst kan ha.

Jag hoppas att jag inte kommer och stör,  men jag har kollat runt på Internet över allt
för att hitta svar då jag fann ditt namn, så jag tänkte att jag gör ett försök med att
ställa mina frågor till dig eftersom jag tror du kan hjälpa mig.

Låt mig förklara mina frågor lite närmare.

Vad jag vet så kan en präst bli Dekan och senare Biskop.

Kan han sedan bli ärkebiskop?

Hur många andra titlar finns det fram till Påven och vad innebär dessa titlar.

Jag är född katolik, gick i katolsk skola från fjärde till tolvte graden,
trots detta så vet jag fortfarande inte svaret på denna fråga.

Kan du hjälpa mig ?

Jag bor i Texas, U.S.A.
Jag ser att du är i Sverige, det är helt klart intressant att emaila till någon så långt bort,
jag hoppas i vilket fall som helst att du förstår min fråga så jag eventuellt kan få ett bra svar.

Tack för den tid jag tagit i anspråk.

Hälsningar David.

Svar

Jag har fått hjälp med denna fråga av prelat Johannes Bernaldo:

De titlar en präst får kan antingen vara i enlighet med den uppgift han utför eller hederstitlar.

I enlighet med den uppgift han utför kan en präst vara:

• Kaplan: hjälper kyrkoherden
• Kyrkoherde: har ansvar för församlingen
• Dekan: har visst ansvar för en grupp närliggande församlingar och för de präster som arbetar i dem.
• Själsörjare: en präst som på varaktigt sätt, åtminstone delvis, har anförtrotts den pastorala omsorgen, för någon kommunitet eller speciell grupp av Kristi trogna (studentsjälasörjare, fängelsesjälasörjare, etc).
• Rektor: har ansvar för en kyrka som inte är en församling.
• Kanik: är medlem i ett domkapitel eller i kapitlet i annan kapitelkyrka, d.v.s. i en grupp präster vars roll är att fira de mer högtidliga funktionerna i domkyrkan eller annan kapitelkyrka.
• Apostolisk prefekt: har ansvar för en apostolisk prefektur, d.v.s. en viss del av Guds folk, vilken av några särskilda skäl ännu inte bildat ett stift (vanligen ett missionsområde).
• Apostolisk vikarie: har ansvar för ett apostoliskt vikariat
  (lik den föregående men mer utvecklad).
• Prelat: har ansvar för en personlig eller territoriell prelatur, ett annat slag av en speciell del av Guds folk.
• Apostolisk administrator: liknande de föregående.
  (NB Apostoliska vikarier, kyrkoherdar, prelater och apostoliska administratörer är för det mesta, trots att de kan vara enkla präster, vigda biskopar).
• Generalvikarie: den viktigaste medhjälparen till en stiftsbiskop.
• Biskopsvikarie: Ett annat slags medhjälpare till en stiftsbiskop.
  (NB i stora stift är generalvikarien och biskopsvikarierna ofta vigda biskopar).

Som hederstitlar kan prästerna vara:

• Påvlig hederskaplan
• Påvlig hedersprelat
• Apostolisk protonotar

  Tre grader av hederstitlar:
  Hederskaplaner tilltalas “monsignore”, hedersprelater och apostoliska protonotarer tilltalas “prelat”

Biskopar kan vara:

• Stiftsbiskop: har ansvar för ett stift
• Hjälpbiskop. bistår en stiftsbiskop
• Koadjutorbiskop: en hjälpbiskop med rätt att efterträda stiftsbiskopen om han dör eller går i pension
• ärkebiskop, även kallad metropolitbiskop, är överhuvudet i ett stift, vars biskop har visst ansvar beträffande en grupp närliggande stift, som bildar en kyrkoprovins. Detta huvudstift kallas ett ärkestift. Ibland finns det vissa ärkestift, som inte är huvud för en kyrkoprovins; deras biskop är då en ärkebiskop, men inte en metropolitbiskop.
• Titulärbiskop: har "ansvar för ett stift", som existerade men som inte längre existerar; sådana titlar ges åt hjälpbiskoparna och till andra biskopar eller ärkebiskopar, vilka utför vissa uppgifter för att bistå den Helige Fadern (i kurian, som nuntius etc).
• Kardinal: en hederstitel som vissa biskopar får. De utgör en rådgivande skara åt påven och väljer hans efterträdare, när påven dör eller avgår.

Team fråga prästen!