Hej
Mitt namn är August och jag går i årskurs nio. För en tid sedan så
skrev jag ett mail till dig, och nu så har jag några földfrågor på detta.
- är du politiskt inresserad, och i sådana fall lägger du dig i politiska
frågor?
- På frågan varför har ni en Påve? Så svarade du något om att han var det
"synliga" ansiktet. kan du vara lite mer exakt i ditt svar?
- Vad anser du om andra ordrar inom kristendomen, tex Jesuiterna eller
Baptister?
Med Vänliga Hälsningar/August
Hej
- är du politiskt intresserad, och i sådana fall lägger du dig i politiska frågor?
- Ja, jag är politiskt intresserad, men håller det på ett personligt plan. Jag får nämligen inte som katolsk präst ta politisk ställning offentligt. Med politiskt menar jag partipolitiskt. Skulle jag göra det skulle jag försvåra för människor som inte tillhör det parti jag tog ställning för att ta emot min förkunnelse av Evangeliet ifrån predikstolen. Det skulle också kunna vara ett hinder för dem att komma till mig för bikt om jag tillhörde deras politiska fienders parti. Jag kan därför inte bli medlem i något politiskt parti. Däremot kan jag och bör jag rösta. Men vad jag röstar på håller jag hemligt.
Däremot är det min plikt att ta ställning i frågor om moral och etik. Det kan vara om människor t.ex. behandlas orättvist, förtrycks, förnedras eller inte respekteras. I sådana lägen skall Kyrkans män säga ifrån. Detta gjorde Jesus.
På det sättet gjorde Jesus Petrus till sin ställföreträdare på jorden. Jesus visste att Han skulle fara upp till sin Fader i himlen. Jesus är och kommer alltid att vara Kyrkans huvud, men han gjorde Petrus till det synliga huvudet för Kyrkan, till påve, den förste påven. Påve betyder fader. Petrus dog i Rom. Roms biskop är arvtagare till Petrus och alltså påve. För katoliker är påven det synliga tecknet på att Jesus är med sin Kyrka eftersom han har fått Andens gåva att i Kristi ställe leda Kyrkan. Eftersom vi tror att Kyrkan är Kristi kropp så blir det synliga huvudet för Kyrkan här på jorden en väg att se Kristus som leder Kyrkan genom sin ställföreträdare påven. Samma som gäller för apostlarna gäller för honom:
Det är alltså inte bara i Petrus efterträdare, påven, som vi möter Kristus, den Gode Herden, utan i alla apostlarnas efterträdare; i biskoparna som är vigda genom apostolisk succession. Den apostoliska successionen är dock bruten i vissa kyrkosamfund vilket gör att det inte finns ett giltigt biskopsämbete i dessa samfund och följaktligen inte heller någon giltig prästvigning. Det är nämligen bara en giltigt vigd biskop som giltigt kan viga en präst så att Anden förmedlas i form av ordensvigningens sakrament.
857Kyrkan är apostolisk därför att hon är grundad på apostlarna på tre sätt:
Hon har byggts och förblir byggd på "apostlarnas grund" (Ef 2:20; Upp 21:14). Apostlarna är de vittnen som Kristus själv har utvalt och sänt ut för att missionera (jfr Matt 28:16-20; Apg 1: 8; 1 Kor 9: 1; 15:7-8; Gal 1: 1 m.fl);
hon bevarar och ger med Andens hjälp vilken bor i henne vidare apostlarnas undervisning (jfr Apg 2:42), det goda som anförtrotts dem och deras sunda förkunnelse (jfr Apg 2:42);
hon får alltjämt Sin undervisning, sin helgelse och sin ledning av apostlarna ända till Kristi återkomst tack vare dem som följer efter dem i deras herdeuppdrag, nämligen biskoparna "som har prästerna som medarbetare och är förenade med Petrus efterträdare, kyrkans överherde" (Vat. II, Dekr. om kyrkans missionsverksamhet Ad gentes, n. 5).
Ty du är den evige Herden och du överger aldrig din hjord. Genom de heliga apostlarna låter du oss vandra under ditt ständiga beskydd, och du leder din kyrka genom dem som du har insatt att i Kristi namn vara hennes herdar (Missale Romanum, Prefation I om apostlarna).
858Jesus är Faderns Utsände. Från början av sin tjänst "kallade han till sig några som han hade utvalt, och de kom till honom. Han utsåg tolv som skulle följa honom och som han skulle skicka ut att predika" (Mark 3:13-14). Från och med nu blir de hans "utsända" (detta betyder det grekiska ordet apostoloi). I dem fortsätter hans egen sändning: "Som Fadern har sänt mig sänder jag er" (Joh 20:2 1) (jfr Joh 13:20; 17:18). Deras tjänst är fortsättningen av hans eget missionsuppdrag: "Den som tar emot er, tar emot mig", säger han till de tolv (Matt 10:40) (jfr Luk 10: 16).
859Jesus ansluter dem till den sändning han har fått från Fadern: liksom "Sonen inte kan göra någonting av sig själv" (Joh 5:19.30), men tar emot allt av Fadern som har sänt honom, så kan de som Jesus sänder inte göra någonting utan honom (jfr Joh 15:5) från vilken de tar emot missionsuppdraget och makten att fullgöra det. Kristi apostlar vet att de av Gud har gjorts till "tjänare åt ett nytt förbund" (2 Kor 3:6), "Guds tjänare" (2 Kor 6:4), "Kristi sändebud" (2 Kor 5:20), "Kristi tjänare och förvaltare av Guds hemligheter" (1 Kor 4:1).
860I apostlarnas uppdrag ingår en del som inte kan överföras: att vara utvalda vittnen om Herrens uppståndelse och grundstenar för kyrkan. Men det finns också en del i deras uppdrag som fortsätter. Kristus har lovat att vara med dem ända till tidens slut (jfr Matt 28:20). "Detta gudomliga uppdrag som Kristus anförtrodde åt apostlarna skall bestå intill tidens slut, eftersom evangeliet som de skulle föra vidare för varje tid är källan till kyrkans hela liv. Därför var apostlarna noga med att insätta efterträdare.... (Vat. II, Dogm. konst. om kyrkan Lumen gentium, n. 20).
861"För att det uppdrag de fått skulle föras vidare efter deras död beordrade de sina närmaste medarbetare liksom i ett testamente att fullborda och befästa det verk de hade påbörjat. De ålade dem att ha uppsikt över hela den hjord i vilken den helige Ande hade satt dem till att vara herdar över Guds kyrka. De insatte därför sådana män och föreskrev att när dessa avled, andra beprövade män skulle överta deras ämbete" (ibid.; jfr Clemens av Rom, Epistula ad Corinthios, 42-44: PG 1, 291-300).
862"Liksom det uppdrag består som Herren gav åt Petrus ensam, den främste av apostlarna, och som skulle föras vidare till hans efterträdare, så består också apostlarnas uppdrag att vara herdar för kyrkan och måste alltid utövas av biskoparnas helgade uppdrag." Därför lär kyrkan att "biskoparna enligt gudomlig instiftelse har trätt i apostlarnas ställe som kyrkans herdar. Den som lyssnar till dem lyssnar till Kristus, och den som avvisar dem avvisar Kristus och den som har sänt Kristus" (Vat. II, Dogm. konst. om kyrkan Lumen gentium, n. 20).
863Hela kyrkan är apostolisk i den mån att den genom Petrus och apostlarnas efterföljare förblir i trons och livets gemenskap med sitt ursprung. Hela kyrkan är apostolisk eftersom den är "sänd" till hela världen; alla kyrkans medlemmar har del av denna sändning, om än på olika sätt. "Den kristna kallelsen är till sin natur en kallelse till apostolat." Man kallar "all verksamhet i Kristi mystiska kropp" som strävar efter "att utbreda Kristi herradöme över hela j orden" (Vat. II, Dekr. om lekmanna-apostolatet Apostolicam Actuositatem, n. 2) för "apostolat".
864"Eftersom Kristus, sänd av Fadern, är källan och ursprunget till hela det kyrkliga apostolatet", så är det fullt klart, att det beror på de vigda tjänarnas och lekmännens levande förening med Kristus om deras apostolat skall bära frukt (jfr Joh 15:5; Vat. II, Dekr. om lekmanna-apostolatet Apostolicam Actuositatem, n. 4). I enlighet med kallelserna, tidens krav och den helige Andes olika gåvor antar apostolatet mycket olika former. Men det är alltid kärleken, som man framför allt ger näring åt i eukaristin, som är "själen i hela apostolatet" (Vat. II, Dekr. om lekmanna-apostolatet Apostolicam Actuositatem, n. 3).
865Kyrkan är en, helig, katolsk och apostolisk i sin djupa och yttersta verklighet, eftersom i henne "himmelriket", "Guds rike" (jfr Upp 19:6) som skall full-bordas vid tidens slut redan är verklighet. Det har kommit till världen i Kristi person och växer på ett hemlighetsfullt sätt till i deras hjärtan som har blivit införlivade med honom ända till hans fullkomliga eskatologiska uppenbarelse. Då skall alla människor som återlösts av honom och som i honom blivit utvalda till "att stå heliga och fläckfria inför honom i kärlek" (jfr Ef 1:4) samlas till att bli Guds enda folk, "Lammets brud" (Upp 21:9), "den heliga staden Jerusalem, som kommer ner ur himlen från Gud, full av Guds härlighet" (Upp 2 1: 10- 11); och "stadsmuren har tolv grundstenar, och på dem står tolv namn, Lammets tolv apostlar" (Upp 21:14).
- Vad anser du om andra ordnar inom kristendomen, tex Jesuiterna eller Baptister?
Jesuiterna är en orden av präster och bröder inom Katolska kyrkan. Den grundades på 1500-talet av Ignatius av Loyola. Jesuiterna ägnar sig ofta åt studier, undervisning, press och annat intellektuellt arbete. De har egna skolor och universitet och är också missionärer. Det finns många ordnar i Katolska kyrkan. Andra är Benediktiner, Kartusianer, Franciskaner, Dominikaner, Karmeliter, Oblatfäder, Salesianer m.fl. Alla de nämnda är för präster och bröder. Sedan finns det kvinnliga ordnar; Benediktinsystrar, Franciskansystrar, Dominkansystrar, Passionistsystrar, Elisabetsystrar,Moder Teresasystrar, m. fl. Det många hundra sådana systraordnar. De är för nunnor eller systrar som arbetar mer aktivt på sjukhus, skolor, med de fattiga, med församlingsarbete mm.
Det finns också riddarordnar, t.ex. Malteserriddare. De består av präster och katolska lekmän och har ofta en trosfördjupningsverksamhet för de egna medlemmarna samt olika former av karitativ verksamhet (insatser för behövande och lidande). Ursprungligen uppkom riddarordnarna för att med svärdet befria de kristna länderna i Mellanöstern som invaderats av Muslimska krigshärar, framför allt Palestina, men också för att försvara de egna kristna länderna mot den Islamiska invasionen.
Det är klart att jag är positivt inställd till ordnarna som finns i katolska kyrkan idag. De är en del av min kyrka.
Inom Svenska kyrkan finns t.ex. Johannesriddarna (Johanniterorden).
Jag skulle inte kalla Baptistsamfundet för en orden. Det är en frikyrka eller ett kyrkosamfund. Vi har mycket samarbete med de olika frikyrkorna. Det gäller de flesta katolska präster i Sverige. Det kallas för ekumenik. Det kan t.ex. vara att vi tillsammans ordnar en bönedag eller temadag om ett ämne vi alla känner starkt för. Jag själv har också många goda vänner bland frikyrkopastorerna.
En sida från Fråga Prästen NU där katolska präster svara på frågor tron, mm