2000-12-16
Vi gör ett arbete i skolan om olika religioner och religiösa sekter.
Jag blev tilldelad Katolska Kyrkan.
1. Vad innebär skärselden?
2. Vad innebär befrielseteologin?
3. Vad tycker du om den Svenska Kyrkan?
4. I Bibeln så står det ju ingenting om Påven, varför har ni en Påve?
5. Och vad tycker du om Lucia, har det spårat ut fullständigt, eller?
Tack på förhand!!!
Med Vänlig Hälsning
Niklas
1. Vad innebär skärselden?
Vid en allmän audiens beskrev påven Johannes Paulus II skärselden så : "Skärselden är en nödvändig rening inför mötet med Gud."
Att "skära" är ett gammalt svenskt ord för att rena. I stället för skärseld skulle man alltså kunna säga "reningseld".
I Katolska Kyrkans Katekes står det bl a i p. 1032 " … Från allra äldsta tid har kyrkan hållit de dödas minne i ära och burit fram böner för dem, särskilt det eukaristiska offret (nattvarden), för att de skulle renas från sina synder och nå fram till det saliga skådandet av Gud.
Vi ber alltså och firar mässan för våra döda och på så sätt påskyndar vi deras inträde i den perfekta och fullkomliga gemenskapen med Gud. Vi förkortar deras reningstid. Vi tror också att de ber för oss.
Skärselden är inte en plats utan ett existenstillstånd. De som befinner sig i reningens tillstånd är förenade både med de saliga, som redan åtnjuter det eviga livets fullkomlighet, och med oss på jorden som är på väg till Faderns hus. Detta verkar genom bön, förbön och kärlek.
Läs även:
http://www.katoliknu.se/html/artcl_purgat.htm
2. Vad innebär befrielseteologin?
Det är viktigt att komma ihåg att det finns många olika befrielseteologier. Men det finns dock tre gemensamma nämnare. 1. Bibeltolkningen, 2. Basgrupperna, 3. Den sociologiska begreppsapparaten som i vissa fall kan vara ha marxistiska element.
1. Läsningen av Bibeln i små grupper som kallas basgrupper; "comunidades de base". Idén liknar vår folkrörelseidé med små studiecirklar där vanliga människor kan skaffa sig kunskaper och lära sig demokrati och på så sätt ta ansvar för samhället.
Det hela började i Latinamerika under 60- och 70-talen då de flesta länder där styrdes av militärdiktaturer. I basgrupperna lärde sig människorna mer om sin tro och om trons roll i fråga om samhälle och politik. Idéerna hämtade man från Bibeln och från marxistisk filosofi, samt från sociologi och psykologi. I Bibeln var Andra Moseboken betydelsefull eftersom den handlar om hur Gud hjälper sitt folk och befriar det från förtrycket under onda makthavare och ger det utlovade landet av frihet och rättvisa. I Bibeln kan man också utläsa att Gud står på de fattigas och smås sida. I profeternas skrifter kritiseras ofta de korrupta makthavarna av Gud. Och om de inte lyssnar till profeternas maningar till omvändelse blir de straffade av Gud. En grundläggande anklagelsepunkt mot dem är just att de förtrycker och utnyttjar de fattiga.
Några exempel är:
Idealet i Gamla testamentet är den lilla resten av Guds små och fattiga, alltså de få troende som förblivit trogna mot Gud medan det stora flertalet fallit för avgudadyrkan och materialism.
I Nya testamentet representerar Jesus, Maria och hans lärjungar denna lilla skara. Och Jesus är kanske ännu hårdare mot de korrupta politiska och religiösa makthavarna på hans tid. Lärjungarna är de som är lever efter Guds ord i fattigdom och kärlek. I Apostlagärningarna finns olika exempel på hur man i den första kristna gemenskapen delade lika och hade allt gemensamt. Det har av en del befrielseteologer tolkats som en sorts första kommunistisk gemenskap. "De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem." (Apg 2:44-47)
2. I basgrupperna arbetar man efter en metod som har tre steg: se, analysera, och agera. Det innebär att man talar om en konkret situation. Det kan vara ett problem i kvarteret t.ex. Sedan försöker man förstå orsakerna och hitta lösningar. Man använder då Bibeln så som jag beskrev ovan. Till sist arbetar man med den konkreta situationen för att åtgärda den. Det kan t.ex. handla om att alla invånarna i kvarteret går ihop och samlar in pengar för att lägga in vatten, avlopp och elektricitet. Det ingår i befrielseteologins folkbildningsidé att de enkla människorna skall skaffa sig medvetenhet om sina rättigheter, skyldigheter och om orsakerna till problemen i samhället för att de skall kunna resa sig ur misären.
Typiskt för befrielseteologin är att man utgår från situationen, problemet, alltså nerifrån. Sedan, efter det läser man Guds ord som kommer från ovan. Befrielseteologerna har ofta kritiserat Kyrkan i Latinamerika för att komma ovanifrån med doktriner till folket därnere, doktriner som är över folkets huvuden och som föga har att göra med deras konkreta problem, och som t.o.m. har bidragit till att problemen har fortgått. Det kan t.ex. handla om att säga att Gud har bestämt vissa till att vara fattiga och andra till att vara rika och att man skall vara nöjd med sin lott och härda ut, för i paradiset får man belöningen för sina mödor. Vissa befrielseteologer menar att många präster i Kyrkan i Latinamerika står på de rikas sida eftersom de kommer från rika familjer och har sina vänner och sina solidaritetsband där. När man har visat på dessa missförhållanden har man ibland använt sig av den marxistiska samhällsanalysens metoder, t.ex. klasskampsbegreppet.
3. Vatikanen har i ett par skrivelser om befrielseteologin påpekat att marxistiskt filosofi är oförenlig med den kristna tron eftersom den bygger på en materialistisk världsbild där det inte existerar någon Gud eller någon andlig verklighet. Hela den marxistiska begreppsapparaten grundar sig på denna världsbild och följaktligen blir slutsatserna om orsaker och mål i samhället styrda av denna grundläggande verklighetssyn. T.ex. finns det i Marx filosofi ingen synd i människan utom den som beror på att man är en produkt av det samhälle man lever i. Konsekvensen av denna syn blir att det skulle räcka med att förändra samhället för att göra människan bra. Kyrkan däremot tror att det finns en synd i varje människa som har ett andligt ursprung och som inte samhällsförbättringar kan ta bort. Det är denna synd som orsakar problem och orättvisor i samhället och inte tvärtom; att samhället är den enda orsaken till synden i människan. Däremot kan missförhållanden i miljön naturligtvis förvärra och spä på människans inre disharmoni, och alltså fördjupa synden. Men då är det ända alltid människan själv som till sist har ansvaret för sina handlingar, alltså för sin egen synd och inte att hon befrias från detta ansvar genom att samhället skulle vara orsaken. Vatikanen menar att det finns vissa befrielseteologer som har tagit in bitar av den marxistiska samhällsanalysen i sin teologi. Resultat blir då lätt att människor mera formas till social aktion och mindre i det personliga andliga livet, att de slutar att be och att ta emot sakramenten; t.ex. nattvarden, bikten, konfirmationen, vigseln och i stället ägnar sig åt politik i församlingarna. Många kapell i Latinamerika kan nämligen användas till soppkök, biograf, studiecirkellokal mm. under veckorna och till gudstjänstlokal under helgerna. Men om de bara används till de sociala syftena och inte alls till gudstjänstlokaler har de förfelat sitt syfte. Dessutom var det många politiska aktivister från vänsterkanten som blev medlemmar i basgrupperna och vissa av basgrupperna drogs in i gerillakrigföring.
3. Vad tycker du om den Svenska Kyrkan?
Vi ser alla kristna som våra bröder och systrar i tron genom att vi har samma dop. Svenska Kyrkan är dock för vag i sin framtoning. Det är svårt att få grepp om vad Svenska Kyrkan står i olika frågor och ibland har man en känsla av att Svenska Kyrkan följer trenderna i samhället för att inte stöta sig med någon och inte verka avskräckande. Eftersom Svenska Kyrkan har varit statskyrka och till stor del fortfarande är beroende av staten, har vissa beslut varit politiska beslut som inte tagits av troende människor.
4. I bibeln så står det ju ingenting om Påven, varför har ni en Påve?
Katolska Kyrkan är en universell kyrka som består av "levande stenar" som bildar Kristi Kropp. Kristus är alltså dess huvud. Påven är det "synliga" huvudet och är den samlande punkten för alla katoliker, var de än finns på vår jord.
Den första påven var Petrus. Simon som Jesus gav namnet Petrus, klippan. I Matt 16:18 säger Jesus till Simon Petrus: "Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den." Petrus som blev biskop i Rom är den första påven. Påven (Roms biskop) är en garant för och tecken på enheten i mångfalden. De senaste påvarna har haft en allvarlig omsorg om fred mellan folken, mellan kyrkorna, inom kyrkan.
Läs även:
Frågor om Katolska kyrkan 10
"http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/kat_kyrk10.htm#4
Frågor om Påven 3
"http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/pope3.htm
Frågor om Katolska kyrkan 7
"http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/kat_kyrka7.htm#4
Kyrkans läroämbete
"http://fragaprasten.katoliknu.se/"html/pope2.htm
5. Och vad tycker du om Lucia, har det spårat ut fullständigt, eller?
Lucia föddes omkr år 286 i Syrakusa på Sicilien. Redan som barn avlade hon ett löfte om att helt leva för Gud och förbli "jungfru". När hon vägrade att gifta sig med den man som utvalts åt henne, anmälde han henne för att var kristen. Hon kastades i fängelse och torterades, men vägrade att ge upp sin tro. Slutligen genomborrades hennes hals med ett svärd efter det man stuckit ut ögonen på henne (år 304). Redan på svenska runstavar och norska kalenderstavar är Lucias dag, Lussimässa, betecknad som bemärkelsedag. I Katolska Kyrkan finns hon med i mässans böner och hon finns med i de äldsta martyrologierna. Hon firas bara som en minnesdag.
Våra dagars svenska luciafirande har helt förlorat kyrklig anknytning utan är kommersialiserad, ev tänker man på att hon är "ljusbärarinna" under denna mörka tid. Det finns t.o.m. en skola där man hade manliga luciakandidater. Det tycker jag visar att den ursprungliga historiska personen har förlorat sin betydelse och att luciafirandet har kommit att betyda något helt annat an det gjorde från början.
Läs även:
http://www.katoliknu.se/html/artcl_sankta_lucia.htm
http://www.katoliknu.se/html/artcl_lusse.htm