Judendom - Kristendom 1

2000-10-26

Fråga

Hej jag arbetar om judendomen och kristendomen och jag undrar vad de två religionernas synpunkter om gud är?
Jag undrar också hur de firar högtider?
Hoppas på svar tusen tack. Rebecka

Svar

Hej

Likheter mellan Judendom och Kristendom

Den första och absoluta övertygelsen är att Gud är en. Denna övertygelse har den kristna kyrkan (och islam) ärvt av judendomen ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.”(5 Mos 6:4) Ja, Gud är en, men det är inte någon matematisk term. Han är en kärlekens enhet. I GT talas det i personliga termer och den gudomliga Visheten och om Guds Ande. Men först i NT talas det klart om Treenigheten:

”Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ’åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.(Matt 28:19)

Jesus själv säger:

”Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar.” (Joh. 14:9-10)

och

”Jag och Fadern är ett.” (Joh. 10:30).- 1 Kor 2:10 ”Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud.”

Katolska Kyrkans Katekes nr 202
:Jesus själv bekräftar att Gud är den ”ende Herren” och att man skall älska honom av allt sitt hjärta, av hela sin själ, av hela sin ande och med alla sina krafter. (Mark 12:29-30) Samtidigt förklarar han att han själv är ”Herren”. (Mark 12:35-37) Att bekänna att ”Jesus är Herre” är just det som utmärker den kristna tron. Detta strider inte mot tron på den ende Guden. Att tro på den helige Ande, ”Herren och livgivaren” leder inte till splittring i den ende Guden. Fjärde Laterankonciliet: ”Vi tror fast och förklarar entydigt att det finns en enda sann Gud, oändlig och oföränderlig, obegriplig, allsmäktig och outsäglig: Fadern, Sonen och den helige Ande: tre personer, men ett enda väsen, en enda substans och en enda, absolut enhetlig natur.”

Katolska Kyrkans Katekes nr 243:
Före sin påsk förkunnar Jesus att en ”annan hjälpare” skall sändas, den helige Ande. Anden har varit med om skapelsen ända från början (1 Mos 1:2), Anden har i forna dagar talat ”genom profeterna”, Anden skall från och med nu vara hos lärjungarna och i dem (Joh 14:17), för att undervisa dem (Joh 14:26) och föra dem ”in i sanningen” (Joh 16:13). Den helige Ande uppenbaras på detta sätt som en annan gudomlig person i förhållande till Jesus och Fadern.

- Gud är Skapare. Det betyder att han ger liv.
- Gud är helig. Det betyder att han inte har i sig någon brist eller något ont. Konsekvensen är att han vill att hans folk skall vara heligt. Därför måste folket leva ett liv som är enligt Guds Lag, Thoran. Guds helighet är också sådan att man inte kan närma sig Gud hur som helst. T.ex. är hans namn så heligt att bara översteprästen får uttala det. Man måste också rena sig genom olika reningsbad om man skall delat i gudstjänsten. även regler för mat gäller på grund av detta och det faktum att gudsfolket är kallat att leva heligt. Därför får inte medlemmar i folket äta vad som helst utan bara viss sorts mat som, så som jag fattar det, har syftet att markera att detta folk inte kan leva som andra folk, utan är speciellt och heligt.
- Gud är Israels Gud. Det betyder att Gud ingriper i historien och hjälper, frälser sitt folk från dess fiender och att han tar sig an sitt folk och formar det till sin ögonsten, sin egendom, sitt barn.
- Gud är domare. Det betyder att han dömer oss efter våra gärningar nu och när vi dör.

I Judendomen är det Gud som kommer till människan genom att uppenbara sig för henne.
Det skedde t.ex. till Abraham, Mose, Samuel, profeterna m.fl. Mötet med Gud sker alltså när människan tar emot denna uppenbarelse. Därför ber judarna mycket med de ord Gud själv har gett dem. Guds ord är det han säger om sig själv och är på samma gång identiskt med honom själv. Därför möter man honom själv när man lyssnar på, eller läser hans ord.
Judarna använder också många olika ritual. Dessa firar Guds ingripanden till det judiska folkets eller mänsklighetens fördel. De bygger också på Guds ord i Bibeln och har mycket av bibeltexter med i själva ritualerna. När en sådan ritual eller fest firas så tror man att Guds verk åter blir närvarande i firandets ögonblick. Firar man t.ex. uttåget ur Egypten och befrielsen från slaveriet där så tror man att Gud på nytt befriar från nya former av slaveri och fångenskap som är i den tid man lever i nu när dessa händelser av Guds ingripanden i det förflutna ihågkommes. Det kan ske på ett andligt själsligt plan nu, men också på ett socialt plan.

Högtider & fester

I femte Moseboken 16 talas om de tre stora högtiderna och avslutas i verserna 16-17

”Tre gånger om året skall alla män hos dig träda fram inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut: vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddofesten. Ingen skall träda fram inför Herren med tomma händer, utan var och en skall ge vad han kan, allt efter den välsignelse som Herren, din Gud, har gett dig.”

Nya fester har tillkommit under Gamla Testamentets sista sekler: den stora försoningsdagen

3Mos16 (vers 10 ”Den (syndofferbocken) som tillfaller Asasel skall levande ställas inför Herren till försoning och sedan föras ut öknen till Asasel.”)

Se även 3 Mos 23:27i-32 och 4 Mos 29:7-11.

Tempelinvigningsfesten

2 Mack 10:6-8: De höll en glad högtid i åtta dagar liksom vid lövhyddofesten. och de mindes hur de nyss hade tillbringat den högtiden i bergen och grottorna som vilda djur. De tog alltså lövprydda stavar, grönskande grenar och palmkvistar i händerna och frambar lovsånger till honom som hade fört tempelreningen till dess lyckliga fullbordan. Och efter ett gemensamt beslut genom omröstning förordnade de att hela det judiska folket varje år skulle fira dessa dagar.

Purimfesten

Ester 9:24-26a ”Agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars fiende, hade planerat att utplåna judarna och låtit kasta ’pur’, dvs lott, i syfte att krossa och förgöra dem. Men när saken lades fram för kungen gav han – trots sitt tidigare brev – befallning om att den onda plan som Haman hade smitt mot judarna skulle slå tillbaka mot honom själv. Både han och hans söner händes upp på pålen. Därför fick dessa dagar namnet purim, av ordet pur.”

När det gäller vilka fester som firas nu och hur är det bättre att du vänder dig till en judisk församling. Det finns en stark koppling mellan riterna i GT och i kristendomen.:

I Andra Moseboken instiftas den judiska Påsken.

2 Mos 12:21-23 ”Mose kallade samman alla de äldste i Israel och sade: ’Gå och hämta var sitt lamm åt era familjer och slakta det som påskoffer. Tag sedan en knippa isop och doppa den i skålen med blodet och stryk litet av blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren i sitt hus innan det blir morgon. Herren skall gå fram genom landet och hemsöka egypterna. Men när han ser blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte låta Förgöraren gå in i era hus för att döda er.’”

(Påsk betyder: gå förbi) För oss kristna är påskalammet Jesus Kristus.(Han förs ut ur Jerusalem till Golgata för att offras som syndabocksoffret. Se ovan) När Johannes Döparen ser Jesus gå förbi säger han: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd.” I 1 Pet 1:18-19 står det:

”Ni vet att det inte var med förgängliga ting, silver eller guld, som ni friköptes från det meningslösa liv som ni övertagit från era fäder. Nej, det var med blodet från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod.”

(Jfr blodet som ströks på dörrposterna vid första påsken.) I den kristna Påsken är det alltså Guds Lamm, Jesus Kristus, som offras. Detta sker varje gång vi firar mässan.

Påsken

Påsken är den viktigaste festen för oss kristna. Vi förbereder oss genom fastan som börjar med Askonsdagen och varar i 40 dagar.
ISkärtorsdagskvällensmässa minns vi att Jesus tvättade lärjungarnas fötter och att han instiftade Nattvarden. Det var under den sista måltid han åt med sina lärjungar före sitt lidande. I slutet på mässan tömmer vi tabernaklet och tar bort dukarna på altaret. Alla andra dukar är också borttagna, krucifixet täckt med en lila duk, klockorna man ringer med vid Förvandlingen under mässan ringer inte förrän vid midnattsmässan.
Orgeln är också tyst. En verklig påminnelse om vår trosbekännelse: ” …pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nedstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, …
Det firas inte någon mässa före midnattsmässannatten till Påsksöndagendå vi firar Uppståndelsen.

Kyrkoåret

Vårt kyrkoår börjar medAdvent, egentligen en fastetid, sedan firar viJultiden:Juldagen – Kristi Födelse; Den heliga familjen; Maria, Guds moders högtid; Epifania – Herrens uppenbarelse (6 januari)De vise männen kommer till stallet för att hylla den nyfödde kungen; Herrens dop, söndagen efter Trettondedagen.Fastetiden:Askonsdagen (första dagen i fastan); Palmsöndagen, (avslutar fastetiden).Påsktiden:Skärtorsdagens kvällsmässa, (se ovan) Påskvakan, Påskdagen - Kristi Uppståndelse; Kristi Himmelsfärds dag, (40 dagar efter Uppståndelsen);Pingsten,(10 dagar efter himmelsfärden) den helige Andes utgjutelse över Maria och apostlarna.

Sedan har vi också”särskilda högtider under året”: Heliga Trefaldighets Dag, söndagen efter pingst; Kristi Kropps och Blods Högtid, 2:a söndagen efter pingst; Jesu Hjärtas Dag, 3:e fredagen efter pingst; Kyndelmässodagen – Herrens frambärande i templet, 2 februari; Petrus och Paulus, apostlar, 29 juni; Kristi Förklaring, 6 augusti; Jungfru Marias Upptagning i Himmelen, 15 augusti; Birgitta av Vadstena – Sveriges skyddspatron, 7 oktober; Alla Helgons Dag, 1:a november; Alla Själars Dag, 2:a november;Kristus Konungens Dag,kyrkoårets sista söndag.