(2005-04-27)
Finns det några samtida historiska texter eller andra samtida skribenter som har berättat om Jesus? Vem eller vilka i sådana fall? mvh Lennart
Som en positiv följd av den liberala bibelkritiken forskade man intensivt kring "den historiske Jesus". Efter att ha varit helt bortförklarad kom de mest fantastiska skildringar av Jesu liv och leverne. Idag ser man mer nycktert på bilden. Det är dock ingen seriös forskare som helt ifrågasätta hans existens, även om källorna rinner sparsamt.
Kristen tradion daterar Jesu död på omkring år 30. Palestina styrdes då av lokala lydkungar under romersk överhöghet. Den ständiga upprorstämningen ledde till romersk erövring och Jerusalems förstörelse år 70.
Plinius d.y. levde omkring år 110 som romersk ståthållare i Bitynien (Mindre Asien). Han frågar kejsar Trajanus, hur han skall förfara med "en församling som dyrkar en Kristus som Gud" och inte ville offra åt kejsaren. Tacitus den berömde romerske historieskrivaren omkring år 116 skriver i sina "Annales" om Roms brand under kejsaren Nero (64) som beskyllde judarna som beskyllde kristianer. "Kristus, varifrån namnet (kristianer) kommer, har under Tiberius' regeringstid blivit avrättad genom landshövdingen Pontius Pilatus. Men den för ögonblicket kuvade vidskepelsen kom fram igen inte bara i Judeen, där den hade uppstått, utan även i Rom, dit alla råa och skamliga ting sammanströmmer och där de finner bifall". Suetonius, en hög ämbetsman på 120-talet under kejsaren Trajanus berättar om oroligheter bland judarna i Rom "på anstiftande av Chrestus". Flavius Josefus, den judiske historieskrivaren i romersk tjänst (37-97), skriver i sitt verk "Det judiska kriget" "Jesus, en vis människa, om man får kalla honom så ... gjorde uppseendeväckande verk ... dömd till döden på korset ... visade sig efter tre dagar ... de kristnas sekt finns ännu idag." Han talar också om Jakobs avrättning, "en broder till Jesus som kallas Kristus". Texten anses allmänt som en kristen bearbetning. Talmud, den judiska skriftlärdomens urkundssamling, nämner sällan Jesus direkt, men hans gärningar: "Han gjorde under, utlade Skriften, samlade lärjungar, korsfästes kvällen före paschadagen som var en sabbat." "Jeschu (den rabbinska formen för Jesus) har bedrivit trolldom och förfört och förlett Israel."
Från 200-talet förekom fler anspelningar på Kristus och de kristna. Tonen blev fränare i och med att de kristna fick större betydelse. Celsus, en grekisk filosof omkring 180 anför i sina "Sanningsord" en rad argument mot kristendomen. Han förutsätter Jesus som en historisk person.
De få källornas karaktär är polemisk och ger inte någon bild av Jesus, men bevisar dock hans existens som historisk person.
De kristna källorna, dvs evangelierna, apostlagärningarna, apostlabreven och de tidiga kyrkofäderna, är visserligen partsinlagor, men ger ändå kritiskt betraktade en bild av Jesus om än inte en biografi. I fortsättningen får vi mest stödja oss på dessa texter.