2001-10-14
Hej.
Jag läste
(* se nedan)
att du tycker att det är fel att översätta "Kyrios" med Guds namn Jahve/Jehova i NT. Men det är ju många av dessa bibelställen som är direkta citat från GT. Och där står ju JHWH (=Guds namn, utan vokaler) då är det väl bra att återge dessa ställen med Guds namn även i NT ??
MVH/ Erik
Hej
Om man tittar närmare på de citat från G.T. som finns i N.T. skall man finna att det stora flertalet är direkta citat från den grekiska översättningen av GT kallad Septuaginta. Av c:a 350 G.T.-citat bär c:a 300 tagna från Septuaginta. Det var nämligen den judarna och de kristna använde på Jesu tid. Grekiska var romarrikets språk då och hebreiska talades inte av judarna.
I Septuaginta står det Kyrios och inte JHWH.
Se dessa analyser av G.T.-citaten i N.T.:
The Septuagint in the New Testament
R. Grant Jones
Comparison of the Septuagint and Hebrew Old Testament, based on New Testament quotations
Compiled by Joel Kalvesmaki
Angående kriterier för översättning så finns det vissa allmänna regler.
Låt oss göra en ett exempel från vår egen tid. Låt oss säga att en nutida svensk författare, skriver en roman och i den citerar Bibeln fritt ur minnet. När han gör det väver han in dessa citat i egna resonemang där citaten kommer att fungera som grund för resonemangen. Bibelcitaten är fria och därför inte exakta.
Om man skulle översätta hans roman till engelska vore det fel att använda bibelcitaten från en engelsk Bibel, för då skulle man inte vara trogen mot författarens text. Och det är ju den man vill översätta, inte Bibeltexten.
På liknande sätt kan det vara också med Koranen. Muhammed verkar citera fritt ur G.T. och N.T., men för det mesta stämmer inte citaten med Bibeln. Han använder citaten på ett sådant sätt att de fungerar som argument för att stöda hans syn på Gud och människans relation till Gud, och när han gör det förvanskas de ursprungliga Bibeltexterna till nästan oigenkännlighet.
Skulle man översätta Koranen från arabiska till svenska skulle man inte ta Bibelcitaten från NT 81 eller svenska översättningen från 1917, inte heller från Nya världens översättning för då skulle Korantexten bli oigenkännlig. Det skulle inte längre vara Koranen.
Nu förhåller det sig faktiskt på liknande sätt med NT. Där använder författarna ibland nämligen texterna från GT för att de skall passa in i det kristna budskapet. Det kan t.ex. röra sig om att två texter bakas in i varandra.
Dessutom omtolkas ofta GT-texterna i ljuset av Jesu lära. Det sker t.ex. med profetior som på något sätt talar om Kristus.
Författarna i NT gör det för att de i Jesus ser profetiornas fullbordan. Jesu liv och budskap ger profetiorna sin slutgiltiga innebörd: I Bergspredikan i Matt. kap 5-7 syns detta särskilt tydligt t.ex. 5:17: "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla." Han är där den nye Mose som ger lagen dess slutgiltiga betydelse: "Ni har hört att det var sagt..men jag säger er..." (5:21-22, 27-28, 31-32, 33-34...)
Det är ett skäl för att NT-författarna skriver Kyrios. Jesus blir nämligen då Kyrios (Herren) eftersom Jesus enligt apostlarnas tro är Herren Gud.
Att skriva Jehova i en svensk översättning vore att förändra innebörden av NT-texterna och att missa en mycket viktig del av deras innebörd. Det vore att gå tillbaka till Gamla Testamentets syn på Gud och så missa den gudomliga uppenbarelsen om Gud som givits till apostlarna genom Jesus. I GT är nämligen inte sanningen om Gud helt uppenbarad. Det sker först i NT. Dessutom sker det i GT en progressiv, gradvis uppenbarelse. Det innebär att de äldsta texterna har en primitiv syn på vem Gud är, medan texter som är närmare tiden för Jesu liv har en mera utvecklad syn på Gud.
Ett exempel är den Gud som i Josuas bok ber Israel att utrota och bränna fiendernas städer med män, kvinnor, barn och boskap och den Gud som i Ordspråksboken ber om kärlek till fienden: " Om din ovän är hungrig, så ge honom att äta, och om han är törstig, så ge honom att dricka, så samlar du glödande kol på hans huvud, och Herren skall löna dig. (Ords 25:21-22). Josuas bok är en samling av material som går tillbaka till c:a 1200 före Kristus och sedan samlat i en volym c:a 900 f.K. medan Ordspråksbokens material är från Salomos tid c:a 1000 f.K. fram till 800 f.K. då det sammanställts i en volym.
Israels folk kan inte ta emot hela sanningen om Guds väsen med en gång eftersom deras hjärtan är förstockade av synden. Gud uppfostrar dem därför gradvis. Först när Jesus kommer kan hela sanningen om t.ex. relationen till fiender uppenbaras. Jesus säger då: "Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; (Matt 5:43-44).
Det sista citatet är förresten ett exempel på den friheten som NT-texten har när den citerar GT. Jag kan hitta första delen av citatet i 3 Mos 19:18: "du skall älska din nästa som dig själv.". Men sista delen " och hata din fiende" hittar jag inte ordagrant i GT. Skall man då ta bort den och bara ha första delen av meningen för att GT-texten i 3 Mos inte har den? Med ditt sätt att se på GT-citaten i NT så vore det väl det logiska.
Ett annat exempel är från Markus: "Jesus svarade: "Det är jag, och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln." (Mk 14:62). Där citeras Psalm 110: " Sätt dig på min högra sida". Orden " Människosonen" " och komma bland himlens moln" är tagna fritt från Daniels bok: " Sedan fick jag, i min syn om natten, se hur en som liknade en människoson kom med himmelens skyar, och han närmade sig den gamle och fördes fram inför honom. (Dan 7:13).
I Dan 7 står det "kom med himmelens skyar" och i Mk 14 står det " komma bland himlens moln". Om man skulle följa ditt sätt att översätta NT så skulle man här ta citaten ordagrant från Ps 110 och Dan 7 Men då skulle texten i Mk bli obegriplig. Den skulle då bli: " en som liknade en människoson på min högra sida kom med himmelens skyar". är det så det står i Nya Världens översättning?
Exempel på hur moderna författare citerar Bibeln har du i:
Författarna, Bibeln och språket
Catharina östman
Deckare, kriminalromaner med anknytning främst till bibeln
Utbildningsradion, Mer än bara ord, bibeln i vårt kulturarv.
EN STUDIE AV GUDSBILDEN I C. S. LEWIS FIKTIONSLITTERATUR
Sara Gustafsson
(*) Se vilka av mina svar Erik syftar på:
Jehovas Vittnens Bibeltolkning
Jehovas vittnen 2