2001-02-16
Käre Fader!
Jag skriver till dig om en fråga som kan tyckas frånstötande men jag är själv katolik och djupt troende.
När man som turist gör en resa till Rom så får man b.la veta att påvarna förr hade älskarinnor
och det visades var de höll hus, detta såg jag själv för flera år sedan på ett TV - program som handlade om Rom.
Vad säger du om detta?
Jag vet att i början av den kristna kyrkan så var celibat inte någon självklarhet för Prästerna,
utan kraven kom långt senare.
Det var en dekadenstid i Kyrkan omkring år tusen och framåt något sekel.
Det var då vanligt att påvarna tillsattes pga släktskap och vänskap. Nepotism kallas det. Vissa släkter slogs med varandra om den världsliga och kyrkliga makten. Därför var påvestolen en vikt post att erövra. Då tillsattes personer som inte hade en sann kallelse och betedde sig därför också moraliskt tvivelaktigt på det sexuella planet.
Det var en förfallstid runt 1500 också (renässanspåvarnas tid), men de mindre värdiga påvar som regerade då hade sitt okyska liv bakom sig då de besteg Petri tron.
Men Kyrkan är helig, inte alltid personerna som den består av. Heligheten ligger i sakramenten och Gud kan agera även genom syndiga människor pga att sakramentens kraft inte kan förstöras.
Det måste dock sägas att alla dessa mindre värdiga påvar aldrig tagit sig före att försöka ändra Kyrkans lära eller att bestrida att äktenskapsbrott är en synd. På den punkten skiljer de sig positivt från många av dagens teologer, som genom att predika att äktenskapsbrott och homosexualitet inte skulle vara en synd bidrar till mångas fall.