Alla helgons dag

2001-01-15


Fråga

Hejsan mitt namn är Karl och jag går sista året i gymnasiet.
Jag läser en kurs i Religionskunskap och nu ska vi göra ett kort arbete om någonting ur kristendomen.
Jag valde att skriva om allhelgonahelgen.
Jag vet att denna helg är större i de katolska kretsarna än i de protestantiska. Därför skriver jag hit för att få ett bättre svar.

Det är väldigt svårt att hitta fakta och om det finns står det väldigt kort om helgen.

Min frågor är:

Varför firas allhelgonahelgen?
Hur firas den?
Hur stor betydelse har den egentligen?

Skulle vara väldigt tacksam om jag fick svar senast onsdag 17 januari.

Tack på förhand. Mvh
- Karl. -


Svar

Hej

Allhelgonahelgen i den Katolska kyrkan utgörs inte av endast ett utan av två helgdagar, Alla Helgons dag och Alla själars dag.

Omkring 1 och 2 november firas ALLA HELGONS DAG och ALLA SJäLARS DAG.

I Sverige sker det nu alltid på en lördag och söndag.

Seden att fira alla helgon med en gemensam högtid går tillbaka till östkyrkan på 300-talet. I väst togs bruket upp av irerna och frankerna på 700-talet och infördes följande århundrade i det romerska kalendariet den 1 november.

Under årets gång firas många helgondagar i den Katolska Kyrkan. Dessutom firas Alla helgons dag, då man inte firar något enskilt helgon utan alla de helgon som inte har någon egen firningsdag under året.

I Oremus, Katolska Kyrkans bönbok står det om Alla helgons dag:

"Allhelgonadagen kallas ’Pingstens skördefest’. Vi som ännu är på väg gläder oss med alla dem som redan kommit hem. Vi tror på de heligas gemenskap, en levande samhörighet bortom döden.

Herren säger ju:

Gemenskapen med helgonen tar sig först och främst uttryck i att vi samfällt med dem sjunger Guds lov och pris, vidare i att vi i deras liv hämtar inspiration och mod, slutligen i att vi ber dessa Guds och våra vänner om förbön. Kyrkan har högtidligt kanoniserat några människor, i vilka Gud liv varit särskilt framträdande, d.v.s. förklarat att de nått fram till den fulla saligheten. Deras förbön anropas i liturgin, och de ihågkommes på sina minnesdagar. Men Alla helgons dag påminner om alla människor, kanoniserade eller ej, som nått fullkomningen av Andens gåvor hos Gud."

Liksom andra högtidsdagar under året firas dagen först och främst genom mässan. En högtidlig högmässa firas på Alla helgons dag.

Alla själars dag

Seden att fira alla själars dag går tillbaka till den tidiga medeltiden. Den fick spridning genom det berömda klostret i Cluny i Frankrike. Dagen är en förbönsdag för de döda men kan även ses som ett komplement till Alla helgons dag. Vi ber att skaran inför Guds tron skall bli fulltalig.

I Oremus står det om Alla själars dag: "årstiden påminner om skapelsens obeständighet och Guds evighet. Människan måste obönhörligen ge upp allt som inte är evigt. Hennes tillgångar, hennes välbefinnande och liv är inga absoluta värden. Det enda som till sist gäller är Guds kärlek till oss och i oss. Allt i oss som inte består i den absoluta kärlekens eldprov måste förintas. Men ’kärleken upphör aldrig’ (1 Kor 13.8). Vi som lever i tiden och de som gått ur tiden är med kärlekens band förenade i de heligas gemenskap. Gud vill genom den bedjande kyrkan i himlen och på jorden förmedla frukterna av Kristi seger över döden. Därför ber vi för de avlidna (2 Mack 12:43-46) och stärker så den gemenskapen. Ljuslågorna på gravarna är symboler för samhörigheten bortom graven och tecken på att vår mänskliga strävan skall renas i Påskens mysterium och fullkomnas i Guds eviga Rike".

Vid mässan på Alla själars dag brukar man be för sina avlidna anhöriga. De som är närvarande på mässan kan skriva ned namnen på dem man önskar få förbön för. Dessa namn kan sedan läsas upp i förbönen efter predikan och trosbekännelsen.

Det är också vanligt att man går till kyrkogården och ber för de döda.

Se också:
Böner på Allhelgonadagen Från Oremus, katolsk bönbok

Team fråga prästen!