(2003-07-16)
Hej Pater Peter!
Jag har vissa funderingar angående Jesu offer.
Enligt evangelierna dog Jesus på korset och detta innebar att han var det sista offret, människorna skulle inte behöva offra mer.
Katolikerna offrar inte vid mässan men vi gör oss delaktiga i Kristi lidande.
Om detta har jag två frågor:
1) Lider vi särskillt mycket i mässan? Jag njuter av den och ser den som något positivt, medan Jesus kände smärta på korset, på vilket sätt är vi då delaktiga i offret?
2) Kommentera Bertil Lundbergs syn på saken
"När Jesus Kristus frivilligt dog på korset, försonade han mänsklighetens synder. När Jesus hängde på korset sa han: "Det är fullbordat". Men enligt den Katolska kyrkan, när Gud förlåter synder kan han fortfarande kräva att syndaren gottgör för hans eller hennes synder genom lidande antingen här på jorden (som stigmatiseringarna går ut på) eller också i skärselden. Enligt denna trossats så var inte Jesu Kristi död tillräcklig för att fullständigt betala för våra synder. Vi måste även gottgöra för dem. Och vilseledande uppenbarelser bidrar till att stärka den falska trosgrunden."
mvh Simon
Det är inte lätt att klart och omissförståeligt uttrycka gudomliga mysterier.
Jesu död på korset har fullständigt och definitivt försonat människan med Gud, Fadern. Därigenom har Guds son utplånat syndens skuld.
Guds försoning är inte något kvantitativt som kan delas upp i större och mindre delar. Den måste dock tas emot i våra begränsade hjärtan. Där ligger åtskilligt bråte kvar som hindrar. Inom oss kan / måste acceptansen av Guds försoning växa.
När vi firar mässan, frambär vi "eukaristin / tacksägelsen" för Jesu Kristi fullständiga försoning och genom att ta emot hans kropp och blod genomträngs vi mer och mer av det nya och eviga livet. Därför är varje mässa en glädjefest som dock påminner oss om vår ständiga uppgift att mer och mer bereda plats i vårt hjärta för Guds liv.
Bertil Lundbergs uppfattning får stå för sig själv. Han skiljer inte mellan Jesu Kristi fullständiga och definitiva försoningsoffer och vårt sätt att tillgodogöra oss detta. Håller man dessa två aspekter isär, uppstår ingen mottsättning och hans slutsats faller.