2001-10-20
Länge sedan sist, nu har jag en fråga igen.
Jag har här nedan ett citat från en svensk kyrklig präst norrifrån. Vad reflekterar du kring detta citatet? Som du uppfattar det stämmer det med vad kat. Kyrkan menar?
"Det finns tveklöst mycket väldigt bra i katolska kyrkan, men för mig är sann ekumenik omöjlig så länge katolska kyrkan menar sig vara de enda som fullödigt har frälsningens fullhet.
Att vi lutheraner bara har delar av katolisiteten, att t ex den nattvard du tar emot genom mig inte är Kristi kropp och blod."
Hälsningar Ingrid
Hej Ingrid
Jag skulle vilja veta vad han har för uppfattning om vad ekumenik är. Om vi inte är säkra på om lutheranernas mässa verkligen gör Kristi kropp närvarande, är då inte det något som de borde ta hänsyn till? Vi är osäkra. Vi behöver tid för att förstå vad som hände under Reformationen i Sverige. Vi vet inte om den apostoliska successionen bevarades i Svenska Kyrkan. Vissa indicier talar för att man medvetet ville bryta den genom att inte lägga händerna på prästkandidaterna för prästvigningen för att inte vara "papister".
Om ekumenik för honom menas att man skall delta vid nattvardsbordet utan att kunna tala ut om trossvårigheter runt synen på vad nattvarden innebär, då är det uniformering inte "ekumenik". I ekumeniken är man öppna för att lyssna på varandra. Jag ställer mig frågande till denna syn på ekumenik. Ekumenik för mig innebär att man ser varandras skillnader och är beredd att samtala om dem, inte att man ger upp försöken till dialog om man upptäcker dessa skillnader. Så verkar han göra när han ser vår syn på Svenska Kyrkans prästämbete. Ekumeniken grundar sig ju på att det finns vissa punkter där vi har en samsyn och från dessa punkter kan man utgå för att sedan tala om det som skiljer. är det inte tillräckligt för att ha en ekumenisk dialog att vi har samma dopsyn?
Han måste ju ändå ha förståelse för vårt perspektiv. Vi har från katolska Kyrkans synvinkel sett på hur den katolska tron gradvis tagits bort bit för bit i Sverige alltsedan Reformationen började i vårt land. Kyrkan i Sverige avlägsnade sig mer och mer från den ursprungliga katolska apostoliska tron ju mer tiden led fram till våra dagar. Det är väl inte konstigt, sett från vårt perspektiv, att vi har reservationer angående synen på prästämbetet i Svenska Kyrkan. Jag menar, det har ju förändrats radikalt sedan den katolska tiden som var mellan år 1000 och år 1590 c:a. Hur skall vi kunna säga att vi tror att Svenska Kyrkans prästämbete är giltigt om det faktiskt skiljer sig väsentligt från det som apostlarna och deras efterträdare i alla tider haft? Det betraktas ju inte ens som ett sakrament i Svenska Kyrkan.