2001-02-26
Hej Fader Daniel!
Jag skriver mitt specialarbete om ekumenik, med huvudfrågan "Vad driver människor till att arbeta ekumeniskt"?.
I de böcker jag har läst framgår det att katolska kyrkan har valt att ställa sig utanför mycket av det ekumeniska arbetet, både i Sverige och på ett globalt plan.
Jag undrar varför katolska kyrkan har valt att ställa sig utanför det ekumeniska arbetet och hur du personligen ser på frågan.
Tack på förhand, Monika
Hej
Jag har bett det katolska stiftets ekumeniske expert svara.
Han heter Henrik Roelvink och är franciskanbroder och präst.
"Det är en myt att den katolska kyrkan har valt att ställa sig utanför mycket av det ekumeniska arbetet i Sverige och internationellt. Det är helt enkelt inte sant. Inom Sveriges Kristna Råd är vår kyrka en av de drivande krafterna för närmandet mellan kyrkorna. Stockholms katolska stift har också de flesta teologiska samtal på gång av alla svenska samfund.
Samma sak gäller vår kyrka internationellt. Vi har publicerat fler ekumeniska dokument än andra kyrkor och det finns ett speciellt Enhetsråd i Rom med just nu två kardinaler i spetsen, som samordnar vår kyrkas ekumenik.
Däremot är inte alla församlingar i Sverige lika engagerade i ekumeniken, ofta beroende på varifrån den katolske prästen kommer och hur mycket tid han har utöver det direkta församlingsarbetet. Och det katolska samarbetet med andra kyrkor är olika intensivt i olika länder, mycket beroende på hur många katoliker respektive andra kyrkors medlemmar som finns där och vilken historisk utveckling detta land har genomgått.
Att Anna har läst om att vi katoliker skulle vara återhållsamma, kan däremot bero på att vi har en klar uppfattning om vilka vägar i ekumeniken vi vill vandra och vilka vägar vi inte vill vandra. Några korta och svepande ord om det. Vi lägger tonvikt på trons enhet och därför prioriterar vi samtalen om tron. Vi vill att kyrkorna blir så förenade med varandra att de kan uppfatta varandra såsom "systerkyrkor", d.v.s. som både lika och olika. Lika i väsentliga trosuppfattningar, i sakramentsförvaltning och i den väsentliga kyrkostrukturen, och olika i mindre avgörande detaljer på dessa tre områden.
Vi satsar allt för att uppnå enighet i dessa väsentliga saker. Så länge vi inte är eniga i dem, kan vi samverka i det sociala fältet och umgås vänskapligt med varandra, men vi kan inte tillsammans gå ut och vittna om vår tro (som vi ju inte delar), vi vill inte delta i gemensamt nattvardsfirande, och vi kan inte erkänna andras ämbete, eller medverka i så kallade gemensamma församlingsbildningar.
Därmed avviker katolikerna kanske från den för Monika kända vägen till enhet inom den protestantiska världen. Men vi är inte mindre ekumeniska för det."
Henrik Roelvink OFM
Läs också om:
Ekumenik hos Stockholms katolska stift