2000-06-03
Daniel Adner
Jag har läst teologi i Lund och läser för övrigt ganska mycket i
Bibeln. Jag har inte satt mig in i katolsk lära på senare tid.
De frågor jag vill ställa just nu är:
1. Vilket / vilka Bibelställen grundar man sig på, när man räknar
med en kommunikation och ett utbyte av bön och nåd mellan levande
och döda?
2 Vad för kriterier använder katolska kyrkan för prövning och
godkännande av nya läror och dogmer?
/Agneta
Agneta
Det finns inte så många Bibelställen som talar uttryckligen
kommunikationen och ett utbytet av bön och nåd mellan levande och
döda. Vi grundar mera denna tro på grundläggande trossanningar
som vi sedan bygger vidare på i ett teologisk resonemang. En
sådan trossanning är tron på att de som dött lever i Kristus och
att vi alla, både levande och döda i Kristus har en levande
gemenskap. Bibelställen man kan hänvisa till är då t.ex. alla
ställen som talar om Kristi kropp ( t.ex. Rom 12: 4-7; 1 Kor
12:12-30; och de bilder som används i Evangelierna för denna
gemenskap t.ex. den om vinstocken (Joh 15). Man kan också hitta
en syftning till allas gemenskap i Gud i Matt 22:32: "Jag är
Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för
döda utan för levande." Av det Jesus säger kan man sluta sig till
att Abraham, Isak och Jakob lever i Gud. även orden till
förbrytaren som hängde på korset bredvid Jesus visar på de
avlidnas liv i Gud: "Sannerligen, redan i dag skall du vara med
mig i paradiset." (Luk 23:43).
Gemenskapen innebär dock inte att vi skall kunna samtala med dem som lämnat jordelivet i den meningen att de svarar oss med ord. Det är uttryckligen förbjudet i Bibeln att försöka få svar från de avlidna. Saul försökte göra det med Samuel och blev straffad för det. (1 Sam 28:3-25). Också liknelsen om den rike mannen och Lasaros visar att de avlidna inte får Guds tillåtelse att meddela sig med dem som lever på jorden: "Dessutom gapar det en klyfta mellan oss och er, för att de som vill ta sig över från oss till er eller från er till oss inte skall kunna göra det". (Luk 16:26) Den gemenskap eller kommunikation vi här på jorden kan ha med de levande i Kristus i himmelen går ut på att vi ber dem be för oss. Svaren ger de inte själva utan Gud genom att bönhöra dem. Detta kan vi inte grunda på så många uttryckliga Bibelställen, enligt min mening, därför det var något som blev möjlig först efter Kristi död och uppståndelse och eftersom de sista skrifterna i Bibeln som är skrivna efter detta bara är skrivna c:a 60 år efter. Det innebär att de första kristna under den tid som förflöt mellan Kristi uppståndelse och Uppenbarelsebokens nedtecknande inte har haft mycket möjlighet att erfara hjälpen från de avlidna kristnas förböner p.g.a. det inte hade hunnit dö så många kristna än. Det var först under tiden för de stora förföljelserna under romarna som man började be vid martyrernas gravar. Att det inte finns något dokumenterat om att de första kristna skulle ha gjort det vid t.ex. Stefanos grav eller aposteln Jakobs grav är väl inte så konstigt med tanke på att det mesta som skrevs var av Paulus, Petrus och Johannes som ingen av dem befann sig i Jerusalem utan på resor mestadels. När sedan Petrus och Paulus led martyriet i Rom år 67 fanns det ingen i Rom som skrev något som har infogats i Nya Testamentet. Johannes skrev, men han befann sig i Mindre Asien. Däremot har man hittat graffiti från de första två århundradena på den grav som tillskrivs Petrus som ligger under altaret i Peterskyrkan. Dessa graffiti innehåller texter som t.ex. "Petrus be för mig".
En till förklaring till avsaknaden av uttryckliga hänvisningar till denna kommunikation i Nya Testamentet menar jag skulle kunna var det faktum att skrifterna i NT har tillkommit genom en utveckling i Urkyrkan. Jag avser t.ex. den uppfattning bland flertalet Bibelforskare att evangeliernas tillkomst gick till så att de första texterna som författades var kerygmat, alltså berättelserna om Jesu lidande, död och uppståndelse, och att övrigt material tillkom och infogades efteråt. Ordningen för hur olika textmaterial nedtecknats och infogats till verkar då vara beroende av behoven i Urkyrkan. Budskapet om Jesus död och uppståndelse var det primära att förkunna för att människor skulle komma till tro. När sedan de första gemenskaperna av troende hade bildats uppstod andra behov, t.ex. de kateketiska, alltså behovet att fördjupa den första tron genom att få tillgång till ytterliga delar av Jesus liv och undervisning. Därför skrevs olika Jesusord ner samt berättelser om hans gärningar och underverk. Sammanställningen av evangelierna har alltså skett genom en process och med många olika författares medverkan. Vad beträffar de övriga skrifterna i NT så ser man ett liknande mönster: Paulus brev t.ex. är skrivna utifrån behovet att bemöta olika pastorala situationer i de gemenskaper som han hade grundat eller hade kontakt med av olika skäl.
Det gäller t.ex. Paulus förmaningar och råd till olika församlingar som hade problem mellan sina medlemmar, eller som hade att göra med villolärare och "falska apostlar", eller problematiken med relationen till judarnas seder och bruk eller relationen till Mose lag. Det gäller också t.ex. det som skrivs i olika brev om Herrens återkomst som hade syftet att bemöta situationer som uppstått p.g.a. att man trodde att Han skulle komma tillbaka under den första generationen av kristna. Johannes Uppenbarelse, som är den sist författade boken i NT, har tillkommit bl.a. för att ge svar på frågan om meningen med de förföljelserna som Urkyrkan vid denna tid började bli utsatt för. Frågan om Herrens återkomst måste, som jag ser det, ha varit aktuell för Johannes eftersom han var den siste aposteln i livet och Jesus hade, på ett hemlighetsfullt sätt, talat om att han skulle vara i livet när Jesus kom tillbaka. (Joh 21:22). Men frågan om kommunikationen med de avlidna var, förmodar jag, inte särskilt angelägen än för att det fanns annat som var mer akut, t.ex. de frågor jag ger exempel på ovan.
I den text jag har tillagt här nedan från Katolska Kyrkans katekes finns också några citat från Bibeln angående kommunikationen med de avlidna.
KATOLIK.nu; KKK om de heligas samfund http://www.katoliknu.se/html/kkk_heligas_samfund.htm
Vad beträffar fråga 2 så citerar jag nedan stycken från Katolska Kyrkans Katekes eftersom du frågar efter "kriterier" man använder för definitionen av dogmer.
KATOLIK.nu; KKK om läroämbetet http://www.katoliknu.se/html/kkk_magisterium.htm