Levitius 11 och 12
2000-09-01
Fråga
Tjenare
Hejsan jag heter James och för ett tag sen blev jag presenterad för en underbar sak ,, och det var RastafarI ,, vet inte om du vet vad det är men det är en religion som enligt mig och många andra är den rätta vägen för att komma närmare och leva med Jah (gud ) ,,, hade inte läst bibeln en ända gång innan en rasta broder sa till mig att jag borde göra det ,, och bibeln öppna mina ögon ,, jag är en mycket visare man nu ... Ok för att komma till min fråga varför följer inte katoliker bibeln ??? tänker mest på : Leviticus 11 och Leviticus 21.
Leviticus 21 är för präster ju och det är den boken ni använder ,,, varför gör ni inte som det står ??? måste medge att vi inte gör vissa saker som står i bibeln tex offra ,, men vi följer den så noga det går
Tack på förhand, James
Svar
Tjenare James
Vi följer inte bokstavligen dessa föreskrifter som du citerar från Leviticus kapitlen 11 och 21. Vi menar nämligen att Gamla Testamentet i sin helhet skall ses som en förberedelse för det Nya Testamentet som Kristus kommer med, och som bara gäller fram tills han har kommit: "Vad är då lagen? Jo, den blev tillagd för överträdelsernas skull och var avsedd att gälla tills avkomlingen framträdde, han som hade fått löftet. Den utfärdades genom änglar och med hjälp av en förmedlare. Och förmedlaren företräder fler än en, men Gud är en. Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde skänka liv, hade rättfärdigheten verkligen berott av lagen. Men nu har skriften lagt allt under synden, och då kan löftet till dem som tror uppfyllas bara genom tron på Jesus Kristus. Innan tron kom hölls vi under uppsikt, med lagen över oss, tills tron skulle uppenbaras. Så har alltså lagen varit vår övervakare tills Kristus kom, för att vi skulle göras rättfärdiga genom tron. Men nu när tron är här, har vi inte längre någon övervakare." (Gal 3:19-25).
Allt i Gamla Testamentet hände på ett sådant sätt att det symboliskt skulle leda fram till tron på Kristus. Paulus säger att det hände som exempel: "
- Jag vill att ni skall ha kunskap om detta, bröder: våra fäder hade alla molnet över sig och gick alla genom havet. Alla blev de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. Alla åt de samma andliga mat och alla drack de samma andliga dryck, de drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen. Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha begär till det onda, som de hade. Bli inte avgudadyrkare som många av dem blev. Om dem står det i skriften: Folket slog sig ner för att äta och dricka och steg sedan upp för att dansa. Låt oss inte heller begå otukt som många av dem gjorde; så dödades också tjugotre tusen på en enda dag. Och låt oss inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde; de föll offer för ormar. Knota inte som många av dem gjorde; de dödades av mordängeln. Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss. (1Kor 10:1-11)
Jesus själv är väl medveten om sin roll. Han vill inte upphäva lagen utan ge den en djupare fullödigare mening; dess rätta mening. I bergspredikan sätter han sig på saligprisningarnas berg och undervisar som den nye Mose som ger den nya lagen. Han upprepar hela tiden att "det var sagt till fäderna", men att det nu är han som är den som man skall lyssna till. Det gamla gäller inte i sin gamla tolkning nu är det hans tolkning som gäller "Men jag säger er": "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla
.
- 18. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår, skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett.
19. Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket.
20. Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket.
21. Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom.
22. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld.
23. Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig,
24. så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva.
25. Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse.
26. Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret.
27. Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte bryta ett äktenskap.
28. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.
29. Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet.
30. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.
31. Det blev sagt: Den som vill skilja sig från sin hustru skall ge henne ett skilsmässobrev.
32. Men jag säger er: den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapet kan brytas genom henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna bryter hennes äktenskap.
33. Ni har också hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte svära falskt och: Du skall hålla vad du har svurit inför Herren.
34. Men jag säger er: ni skall inte svära någon ed alls. Inte vid himlen, ty den är Guds tron;
35. inte vid jorden, ty den är pallen under hans fötter; inte vid Jerusalem, ty det är den store konungens stad.
36. Inte heller skall du svära vid ditt huvud, ty du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart.
37. Vad ni säger skall vara ja eller nej. Allt därutöver kommer från det onda. älska era fiender
38. Ni har hört att det blev sagt: öga för öga och tand för tand.
39. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.
40. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också.
41. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom.
42. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.
43. Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende.
44. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er;
45. då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.
46. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant?
47. Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant?
48. Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig." (Matt 5:17-48)
Denna medvetenhet visar på många ställen i evangelierna. Han ger t.ex. sabbatsbudet en ny mening:
- "En gång undervisade han i en synagoga på sabbaten. Där fanns en kvinna som hade plågats av en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. När Jesus fick se henne, kallade han på henne och sade:
“Kvinna, du är fri från din sjukdom“, och så lade han sina händer på henne. Genast kunde hon räta på sig, och hon prisade Gud. Men synagogföreståndaren, som förargade sig över att Jesus botade på sabbaten, sade till folket: “Det finns sex dagar då man skall arbeta. På dem kan ni komma och bli botade, men inte under sabbaten.“ Herren svarade honom: “Hycklare, finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten och leder ut och vattnar den? Men här är en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år. Skulle hon inte få lösas från sin boja på sabbaten?“ Dessa ord kom alla hans motståndare att skämmas, men folket gladde sig över allt det underbara som han gjorde." (Luk 13:10-17)
Han kallar sig själv för människosonen som står över lagen som den tolkats hittills. Nu är det hans tolkning som gäller:
- "En sabbatsdag tog han vägen genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax, gnuggade dem mellan händerna och åt. Några av fariseerna sade: “Varför gör ni sådant som inte är tillåtet på sabbaten?“ Då svarade Jesus dem: “Men har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga? Han gick in i Guds hus och tog skådebröden, som ingen utom prästerna får äta, och åt av dem och gav åt sina män.“ Och Jesus sade till dem: “Människosonen är herre över sabbaten.“ (Luk 6:1-5)
Apostlarna får också denna syn på lagen. Genom Guds ingripande måste Petrus revidera sin förståelse av lagen: :
- "Han såg himlen öppen och det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den ner på jorden, och i den fanns alla markens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar.
13. En röst sade till honom: “Petrus, slakta och ät!“ Petrus svarade: “Nej, nej, herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent.“ Då hörde han för andra gången en röst: “Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.“ Detta hände tre gånger, och sedan lyftes duken strax upp till himlen." (Apg 10:11- 16)
I Hebreerbrevet ges ett bra exempel på det som du refererar till: prästämbetet. Det Gamla Förbundets prästämbete ersätts av det Nya Förbundet, vilket får till följd att den gamla lagen ersätts av den nya:
- "Om nu fullkomlighet hade kunnat vinnas genom leviternas prästämbete - på detta var ju folkets lagstiftning byggd - fanns det då någon anledning att säga att det kommer en präst av annat slag, en sådan som Melkisedek, och inte en sådan som Aron? ändras prästämbetet, måste själva lagen ändras. Den som här åsyftas hör ju till en annan stam, där ingen någonsin har gjort tjänst vid altaret. Alla vet att vår Herre är av Juda stam, och Mose har ingenting sagt om präster från den stammen.
15. Det hela blir än klarare när det nu uppstår en präst av annat slag, lik Melkisedek däri att han har blivit präst inte genom en lag som kräver en viss härstamning utan genom kraften i ett oförstörbart liv. Ty om honom betygas: Du är för evigt präst, en sådan som Melkisedek. Därmed upphävs den tidigare bestämmelsen för att den var svag och till ingen nytta - lagen har ju inte gett fullkomlighet åt något - men i stället får vi något bättre, ett hopp som närmar oss till Gud.
20. Till detta kommer Guds ed. De andra blev präster utan någon ed, men Jesus blev präst genom en ed av den som säger till honom: Herren har svurit och skall inte ångra sig: Du är för evigt präst. Detta visar hur överlägset det förbund är som Jesus har gått i god för. Vidare har de andra prästerna blivit fler och fler därför att döden satte en gräns för deras tjänst. Men eftersom han är till i evighet behåller han för alltid sitt prästämbete. Så kan han också nu och för all framtid rädda dem som nalkas Gud genom honom, eftersom han alltid lever och kan vädja för dem. En sådan överstepräst var det vi behövde: en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna." (Heb 7:11-26)
även i Romarbrevet är detta tydligt:
- "Ty genom lagändringar blir ingen människa rättfärdig inför honom. Lagen kan bara ge insikt om synd. Rättfärdighet genom tro. Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om - en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus." (Rom 3:20-24)
Jag skulle kunna ge många fler exempel, Nya Testamentet är fullt av dem.
Team fråga prästen!