Barndop; faddrar


2000-06-02

Fråga:

Hejsan jag heter Ove.
Har en fråga som jag undrar om Ni kan svara på.
-Jag har fått höra att första barnbarnet brukar farmor hålla vid barndop, enligt gamla seder å bruk. Finns detta skrivet någonstans och var i så fall?
Man vill ju inte bli osams med någon nu när vi ska ha vårt första barn. Det är ju nya tider nu så egentligen är det vi själva som väljer vem som ska hålla barnet.
Vore mycket tacksam om Ni kunde svara på denna fråga.
Mvh / Ove

Svar:

Jag tror knappast det kan finnas någon sådan lag om en farmoders rätt att bli Gudmor. I Katolska Kyrkan är det föräldrarna som bestämmer och denna rätt som föräldrarna har att besluta om sina barns tro står över familjeband till släkten.
Jesus visade också sin frihet till sin familj; Gud kom alltid först. Hans gemenskap med Fadern står över alla mänskliga band. Då Maria och Josef sökte efter honom, då han vid 12 års ålder följt med till templet, sade han:

När Jesu mor och hans bröder kom, sade man till Jesus:

Han vill också att lärjungarna skall prioritera relationen med Gud i deras relationer med familjen:

Apostlarna visar också denna prioritetsordning som den andliga sfären har över den mänskliga:

Då barnet döps i Katolska Kyrkan ställs först en fråga till föräldrarna: är ni medvetna om att dopet förpliktar er att fostra barnet i den kristna tron, så att det håller Guds bud och älskar Herren och sin nästa så som Kristus har lärt oss?
Därefter ställs frågan till gudfar/gudmor: är ni beredd att hjälpa barnets föräldrar i denna uppgift?
Att vara gudfar eller gudmor är alltså förenat med ett viktigt andligt ansvar för barnet, att tillsammans med föräldrarna se till att barnet får en kristen fostran och att det växer i den kristna tron. Det innebär också att vara en förebedjare för barnet.

Det står föräldrarna fritt att välja vilka faddrar de vill. Den andliga uppgiften är viktigare än mänskliga hänsynstaganden. Jag vet inte om det är något gammalt bruk att låta farmodern vara gudmor till första barnbarnet. Det är kanske så i vissa länder. Vid katolska dop krävs att faddern är katolik, döpt och konfirmerad. De som inre är katoliker kan endast vara vittnen och inte faddrar.

Om faddrarna säger Katolska Kyrkans Katekes (KKK):

1253Dopet är trons sakrament. Men tron behöver de troendes gemenskap. Det är bara i kyrkans tro som var och en av de troende kan tro. Den tro som krävs för dopet är inte fullkomlig och mogen tro, utan en början som är avsedd att utvecklas. Till katekumenen eller till hans fadder ställs frågan: "Vad begär du av Guds kyrka? Och han svarar: Tron!"

1254Hos alla döpta, barn eller vuxna, måste tron växa till efter dopet. Därför firar kyrkan varje år under påsknatten förnyelsen av doplöftena. Förberedelsen för dopet leder endast fram till tröskeln till det nya livet. Dopet är källan till det nya livet från den strömmar hela det kristna livet fram.

1255För att dopnåden skall kunna utvecklas är föräldrarnas hjälp viktig. Här finns också gudfaderns eller gudmoderns roll. Faddrarna skall vara pålitliga, troende människor, som har förmågan och är beredda att hjälpa de nydöpta, vuxna eller barn, på den kristna livsvägen. Deras uppgift är en verklig kyrklig funktion (officium). Hela den kyrkliga gemenskapen tar del av ansvaret för utvecklingen och bevarandet av den nåd som tagits emot i dopet.

även vid konfirmationen har man faddrar.

KKK 1311Det är lämpligt att konfirmanderna för konfirmationen liksom för dopet söker andlig hjälp hos en gudfar eller en gudmor. Lämpligtvis rör det sig om samma person som för dopet för att tydligt markera enheten mellan de båda sakramenten.

Team fråga prästen!
HEMUPP